- Alla mallar 2232
- Företagsmallar 2092
Företagsmallarna omfattar sådant som efterfrågas av företag. Med hjälp av de mallarna kan ditt företag hantera anställningsavtal, budgetar, tidrapporter och mycket annat. Dessutom finner du ett omfattande innehåll inom bland annat affärsjuridik och styrelsearbete.
- Affärsjuridik & Avtal 657
Crona DokuMera tillhandahåller mallar och avtal som är standardiserade och därför ej branschspecifika. Vid situationer som kräver anpassning av dokumenten till verksamhetskritiska situationer krävs expertkontakt för att säkerställa att dokumenten är korrekt anpassade för den unika situationen.
Crona DokuMera samarbetar med ett stort antal experter inom ett flertal olika områden. Du finner dem under "Sakkunnig expertis" i menyn till vänster
- Bevakning 1
Vilka avtal har ditt företag tecknat och med vilka leverantörer? Vilken är kostnaden för avtalen och vad har de för utgångsdatum?
Håll reda på dina avtal med hjälp av DokuMeras avtalsbevakning.
- Bolagsordning 21
I ett aktiebolag ska det finnas en bolagsordning, redan i stiftelseurkunden, när bolaget bildas.
Bolagsordningen är lagstiftarens minimikrav för grundläggande överenskommelser mellan aktieägarna om hur bolaget ska bedriva sin verksamhet. Räkenskapsår, storlek på styrelse och vilket namn verksamheten ska bedrivas i är exempel på vad som måste finnas med i en bolagsordning.
- Bolagsstämma 79
Bolagsstämma eller årsstämma är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. I ett aktiebolag ska aktieägarna samlas minst en gång om året. Från och med år 2006 benämns ett bolags årliga ordinarie bolagsstämma för årsstämma.
Ordförande på bolagsstämman bör vara en person som är kunnig i aktiebolagsrätt, insatt i bolaget och väl förtrogen med röstförfaranden och god mötesteknik.
- Extra bolagsstämma 53
Extra bolagsstämma är en bolagsstämma som under vissa förhållanden skall hållas utöver årsstämman.
Extra bolagsstämma i aktiebolag ska hållas bland annat när
- styrelsen tycker att det finns anledning - en av bolagets revisorer skriftligen begär det - ägare till minst en tiondel av alla aktier skriftligen begär det
Oftast är det styrelsen som kallar till en extra bolagsstämma.
- Årsstämma 28
Årsstämma är ett årligt möte för medlemmar i ett parti eller förening eller för aktieägare i ett aktiebolag och ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Stämman väljer bl.a. styrelse och revisorer samt beslutar hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras.
För ett aktiebolag benämndes årsstämman bolagsstämma fram till 2005-12-31. Ännu benämns en extrainsatt stämma för bolagsstämma medan den ordinarie stämman benämns årsstämma.
- Extra bolagsstämma 53
- Delning av bolag 19
Delning av bolag kan utföras genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (pengar, aktier eller både och).
Möjligheten att dela upp ett aktiebolags skulder och tillgångar kan vara användbar i flera olika situationer. Ett exempel är om ägaren vill behålla en viss fastighet vid försäljning av bolaget, övriga tillgångar kan då föras över till ett nytt bolag som säljs efter delning: ett annat exempel är när kompanjoner i ett bolag vill dela på sig. Efter delningen måste varje bolag ha full täckning för sitt aktiekapital och borgenärernas ställning får ej bli försämrad.
- Delning - ej upplösning och bildning av bolag 11
Delning, ej upplösning och bildning av bolag sker genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. De övertagande bolagen kan vara både tidigare bildade aktiebolag eller aktiebolag som grundas i samband med delningen.
- Delning - ej upplösning och ej bildning av bolag 6
Vid delning, ej upplösning och ej bildning av bolag övertas bolagets tillgångar och skulder av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Övertagande bolag kan vara redan tidigare skapade aktiebolag.
- Delning - upplösning och bildning av bolag 6
Delning, upplösning och bildning av bolag genomförs genom överlåtande av bolagets samtliga tillgångar och skulder till två eller flera andra bolag (antingen redan tidigare bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas i samband med delningen), varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation.
- Delning - ej upplösning och bildning av bolag 11
- Emissioner 173
Emissioner, i finansiella termer ett begrepp för att ge ut eller emittera nya finansiella instrument, till exempel aktier, obligationer och optioner. Emissioner kan göras för att t.ex. stärka bolagets bundna egna kapital eller öka aktiekapitalet och antalet aktier utan att tillföra bolaget mer kapital. Exempel på aktieemissioner är kontantemission, fondemission och apportemission.
Det är bolagsstämman som beslutar om nyemission.
- Privat 122
Det finns flera anledningar för ett privat aktiebolag att utföra en emission. En emission kan exempelvis ske för att finansiera investeringar eller expansion eller för att lösa problem gällande bolagets likviditet.
En emission kan något förenklat sägas bestå av fem steg: skriva förslag, fatta beslut, teckna aktierna, betala aktierna samt anmäla emissionen till Bolagsverket.
DokuMera har mallarna du behöver för att genomföra en emission i ett privat aktiebolag.
- Emission av konvertibler 36
Emission av konvertibler är ett sätt för bolaget att skaffa kapital genom att låna pengar på särskilda villkor. En konvertibel är en skuldförbindelse som har getts ut av ett aktiebolag mot betalning och som ger innehavaren en rätt eller skyldighet att helt eller delvis byta (konvertera) sin fordran mot aktier i bolaget. Bolaget kan också vilja erbjuda nya grupper, t.ex. ledningen eller anställda, att bli aktieägare på ett sätt som är förmånligt för alla parter.
Beslut om att ge ut konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier kan fattas av: bolagsstämman (direkt) eller styrelsen och vanligtvis har aktieägarna företrädesrätt till konvertiblerna i förhållande till det antal aktier de äger.
- Fondemission 16
Det finns flera anledningar för ett privat aktiebolag att utföra en fondemission. Ett skäl kan vara för att knyta kapitalet närmare bolaget, eftersom aktiekapitalet är en form av bundet eget kapital som inte får delas ut till aktieägarna.
När bolagsstämman fattar beslut om fondemission sker det med enkel majoritet, dvs. mer än hälften av rösterna. I förekommande fall kan bolagsordningen behöva ändras, och i sådana fall krävs i stället en kvalificerad majoritet av rösterna, dvs. två tredjedelar.
DokuMera har mallarna du behöver för att genomföra en fondemission i ett privat aktiebolag.
- Med utgivande av nya aktier 12
Fondemission med utgivande av nya aktier innebär en ökning av aktiekapitalet och antalet aktier utan att bolaget tillförs mer kapital.
Fondemission är en bokföringsåtgärd då uppsamlade vinstmedel eller andra fonderade medel omvandlas till bundet eget kapital. Varje ägare får nya aktier i proportion till sitt tidigare innehav.
Vid en fondemission blir bolagets värde fördelat på ett större antal aktier och på så vis blir värdet på varje enskild aktie lägre. Vid exempelvis en fondemission 1:1 får aktieägarna en ny aktie för varje gammal aktie vilket gör att den tidigare aktiens värde ska fördelas på två aktier.
- Utan utgivande av nya aktier 10
Ett aktiebolag som har en upparbetad vinst (fritt eget kapital) kan omvandla denna till aktiekapital genom att göra en fondemission.
Vid fondemissioner ger bolaget inte ut några nya aktier, men de aktier som finns får ett högre kvotvärde, då aktiekapitalet ökar. På detta sätt binder man kapital hårdare i företaget vilket ökar stabiliteten. Detta görs typiskt sett när ett bolag växer och behöver bli ekonomiskt mer stabilt, till exempel inför en börsnotering eller när större lån skall tas upp.
- Med utgivande av nya aktier 12
- Nyemission av aktier 46
Ett privat aktiebolag kan utföra flera olika typer av emissioner, såsom kontantemissioner, kvittningsemissioner och apportemissioner. Oavsett vilken form som väljs är resultatet detsamma – aktiekapitalet ökas. Det som skiljer sig åt mellan de olika formerna är hur betalningen av aktierna sker.
Oavsett vilken form av nyemission du vill göra har DokuMera mallarna du behöver.
- Apportemission 20
Apportemission är en nyemission av aktier genom betalning med apportegendom, dvs. annan egendom än kontanter.
Apportegendomen kan i princip utgöras av vilken tillgång som helst, såsom aktier, fastigheter och maskiner.
Ett exempel på en apportemission är när ett företag köper ett annat, och de köpta aktierna betalas med nyemitterade aktier i det apporterande (köpande) bolaget.
Det är bolagsstämman som beslutar om en apportemission.
- Kontantemission 20
Kontantemission innebär att ett aktiebolag ger ut (säljer) nyemitterade aktier för betalning i pengar och därigenom stärker bolagets bundna egna kapital.
Vanligtvis får tidigare aktieägare företräde att teckna de nya aktierna, så kallad primär företrädesrätt, men det förekommer också kontantemissioner som är riktade mot andra utvalda personer eller företag.
- Kvittningsemission 19
En kvittningsemission är också en form av nyemission, men här kvittar företaget (emittenten) bort skulder istället för att erhålla betalt i pengar för de nya aktierna.
Detta är ett vanligt förfarande för företag som till exempel tagit upp lån från andra företag eller privatpersoner men inte klarar av att betala tillbaks dem inom avtalad period.
- Apportemission 20
- Räknare 2
När du ska utföra en fond- eller nyemission behöver du bland annat räkna ut hur många nya aktier som tillkommer i bolaget, det totala antalet aktier, priset per aktie samt aktiekapitalets förändring. Mallarna i denna kategori hjälper dig att beräkna de förändringar som sker med anledning av en planerad emission.
- Split och omvänd split 2
Split
En split innebär precis som det låter en delning. Vid en aktiesplit delas alltså en aktie upp i flera delar. Syftet med en split är att få ned aktiekursen.
Omvänd split
En omvänd aktiesplit innebär tvärtom mot en split en sammanläggning av flera aktier till en i syfte att öka kursen per aktie.
Oavsett om man gör en split eller en omvänd split så är det totala börsvärdet detsamma som innan. Det enda som egentligen ändras är antalet aktier och aktiekursen.
- Teckningsoptioner 25
Teckningsoptioner är värdepapper som ökar ett bolags aktiekapital genom att ge innehavaren rätt att köpa en nyemitterad aktie till en viss kurs under en bestämd tidsperiod. Genom att få köpa en aktie till en bestämd kurs kan man alltså gå med vinst om aktiens värde går upp men man måste också ta hänsyn till att utnyttjandet av en innebär fler aktier i bolaget och därmed en utspädning av vinsten per aktie.
Genom att ge ut en teckningsoption kan bolaget bl.a. låna pengar till en lägre ränta än vid ett vanligt lån och erbjuda nya grupper att bli aktieägare på ett förmånligt sätt.
- Emission av konvertibler 36
- Publikt 121
Det finns olika orsaker för ett publikt aktiebolag att utföra en emission. Några exempel på skäl är bland annat för att finansiera investeringar eller expansion eller för att lösa problem gällande bolagets likviditet.
En emission består något förenklat uttryckt av fem steg. Det är fråga om att: skriva förslag, fatta beslut, teckna aktierna, betala aktierna samt anmäla beslutet till Bolagsverket.
DokuMera har de mallar du behöver för att genomföra en emission i ett publikt aktiebolag.
- Emission av konvertibler 36
Emission av konvertibler är ett sätt för bolaget att skaffa kapital genom att låna pengar på särskilda villkor. En konvertibel är en skuldförbindelse som har getts ut av ett aktiebolag mot betalning och som ger innehavaren en rätt eller skyldighet att helt eller delvis byta (konvertera) sin fordran mot aktier i bolaget. Bolaget kan också vilja erbjuda nya grupper, t.ex. ledningen eller anställda, att bli aktieägare på ett sätt som är förmånligt för alla parter.
Beslut om att ge ut konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier kan fattas av: bolagsstämman (direkt) eller styrelsen och vanligtvis har aktieägarna företrädesrätt till konvertiblerna i förhållande till det antal aktier de äger.
- Fondemission 15
Det finns olika orsaker för ett publikt aktiebolag att utföra en fondemission. En anledning kan vara att knyta kapitalet närmare bolaget, eftersom aktiekapitalet är en form av bundet eget kapital som inte får delas ut till aktieägarna.
Bolagsstämman fattar i regel beslut om fondemission med enkel majoritet, dvs. mer än hälften av rösterna. I förekommande fall kan bolagsordningen behöva ändras, och i sådana fall krävs i stället en kvalificerad majoritet av rösterna, dvs. två tredjedelar.
DokuMera har mallarna du behöver för att genomföra en fondemission i ett publikt aktiebolag.
- Med utgivande av nya aktier 12
En fondemission kan ske med respektive utan utgivande av nya aktier. I den här kategorin hittar du alla mallar du behöver när du ska utföra en fondemission med utgivande av nya aktier.
När nya aktier ges ut är utgångspunkten att aktieägarna har rätt till dessa i förhållande till det antal aktier som de redan äger.
- Utan utgivande av nya aktier 9
När du ska utföra en fondemission behöver du ta ställning till om det ska ske med eller utan utgivande av nya aktier. I denna kategori finner du alla de mallar du behöver när du ska utföra en fondemission utan utgivande av nya aktier.
- Med utgivande av nya aktier 12
- Nyemission av aktier 45
Det finns flera olika typer av emissioner. Ett publikt bolag kan, liksom ett privat, utföra en kontantemission, kvittningsemission och apportemission. Effekten av emissionen är densamma oavsett val av emission, nämligen att aktiekapitalet ökas. Det som skiljer de olika formerna åt är hur betalningen av aktierna sker.
DokuMera har mallarna du behöver oavsett vilken form av emission du avser att göra.
- Apportemission 18
Apportemission är en nyemission av aktier genom betalning med apportegendom, dvs. annan egendom än kontanter.
Apportegendomen kan i princip utgöras av vilken tillgång som helst, såsom aktier, fastigheter och maskiner.
Ett exempel på en apportemission är när ett företag köper ett annat, och de köpta aktierna betalas med nyemitterade aktier i det apporterande (köpande) bolaget.
Det är bolagsstämman som beslutar om en apportemission.
- Kontantemission 17
Kontantemission innebär att ett aktiebolag ger ut (säljer) nyemitterade aktier för betalning i pengar och därigenom stärker bolagets bundna egna kapital.
Vanligtvis får tidigare aktieägare företräde att teckna de nya aktierna, så kallad primär företrädesrätt, men det förekommer också kontantemissioner som är riktade mot andra utvalda personer eller företag.
- Kvittningsemission 20
En kvittningsemission är också en form av nyemission, men här kvittar företaget (emittenten) bort skulder istället för att erhålla betalt i pengar för de nya aktierna.
Detta är ett vanligt förfarande för företag som till exempel tagit upp lån från andra företag eller privatpersoner men inte klarar av att betala tillbaks dem inom avtalad period.
- Apportemission 18
- Räknare 2
När en fond- eller nyemission ska utföras är det flera olika beräkningar som måste utföras, bland annat hur många nya aktier som tillkommer, det totala antalet aktier, priset per aktie och hur aktiekapitalet förändras. De mallar som finns i denna kategori hjälper dig att beräkna de förändringar som du behöver känna till inför ett beslut om emission.
- Split och omvänd split 2
Split
En split innebär precis som det låter en delning. Vid en aktiesplit delas alltså en aktie upp i flera delar. Syftet med en split är att få ned aktiekursen.
Omvänd split
En omvänd aktiesplit innebär tvärtom mot en split en sammanläggning av flera aktier till en i syfte att öka kursen per aktie.
Oavsett om man gör en split eller en omvänd split så är det totala börsvärdet det samma som innan. Det enda som egentligen ändras är antalet aktier och aktiekursen.
- Teckningsoptioner 25
Teckningsoptioner är värdepapper som ökar ett bolags aktiekapital genom att ge innehavaren rätt att köpa en nyemitterad aktie till en viss kurs under en bestämd tidsperiod. Genom att få köpa en aktie till en bestämd kurs kan man alltså gå med vinst om aktiens värde går upp men man måste också ta hänsyn till att utnyttjandet av en innebär fler aktier i bolaget och därmed en utspädning av vinsten per aktie.
Genom att ge ut en teckningsoption kan bolaget bl.a. låna pengar till en lägre ränta än vid ett vanligt lån och erbjuda nya grupper att bli aktieägare på ett förmånligt sätt.
- Emission av konvertibler 36
- Privat 122
- Filial 7
En filial (underavdelning till ett företag) används ofta för att expandera in på nya marknader, t.ex. i andra länder, då man inte vill starta ett dotterbolag.
Ett utländskt företag som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag, ska normalt registrera en filial. En filial är ett utländskt företags avdelningskontor med självständig förvaltning i Sverige. Filialerna ses som vanliga svenska aktiebolag och måste förhålla sig till alla svenska lagar och regler, bl.a. måste det finnas en verkställande direktör (VD) för filialen.
Ett och samma företag får bara ha en filial i Sverige och dessa räknas inte som en egen juridisk person.
- Fullmakt 14
Fullmakt innebär att man har rätt att företräda en annan part.
Den som fått fullmakten får genom fullmakten samma rättigheter som den som givit fullmakten. Rätten kan vara begränsad till visst ämnesområde, till visst ärende eller till viss tid. Om fullmakten inte är tidsbegränsad gäller den tills den återkallas.
Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman; den som får fullmakten kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
De rättshandlingar som fullmaktstagaren företar blir bindande för huvudmannen. Ett exempel på en fullmakt är generalfullmakt.
- Fusion 28
Aktiebolagslagen (ABL) innehåller regler om ett särskilt förfarande för samgående mellan aktiebolag som kallas fusion. Fusioner innebär att ett eller flera överlåtande aktiebolags samtliga tillgångar och skulder tas över av ett annat aktiebolag, det övertagande bolaget. Samtidigt upplöses överlåtande bolag utan likvidation.
Det finns tre olika sätt att göra en fusion: absorption av ej helägt dotterbolag, absorption av helägt dotterbolag och kombination.
- Absorption - ej helägt dotterbolag 12
Absorption av ej helägt dotterbolag är när ett eller flera bolag (överlåtande bolag) går upp i ett annat befintligt aktiebolag (det övertagande bolaget) mot vederlag i form av aktier i övertagande bolag eller pengar till aktieägarna. En sådan absorption genomförs i tre steg:
- upprättande/anmälan om registrering av fusionsplan - ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen - anmälan om genomförd fusion
- Absorption - helägt dotterbolag 11
Absorption av helägt dotterbolag innebär att ett eller flera helägda dotterbolag går upp i ett moderbolag. Denna fusionstyp kan inte användas om moderbolaget ska gå upp i dotterbolaget. Vederlag i form av aktier eller pengar utgår till aktieägarna. Absorptionen genomförs i två steg:
- upprättande och anmälan om registrering av fusionsplan - ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
- Kombination 9
Kombination innebär att två eller flera aktiebolag (överlåtande bolag), mot vederlag i form av aktier i övertagande bolag eller pengar till aktieägarna, går upp i ett bolag som nybildas och registreras i samband med kombinationen (det övertagande bolaget).
- Absorption - ej helägt dotterbolag 12
- Företagsrekonstruktion 8
Ett företag kan få likviditetsproblem av flera olika anledningar. Ett alternativ till konkurs kan vara att ansöka om företagsrekonstruktion. Det kan vara värt att undersöka om möjlighet till företagskonstruktion finns om företaget trots sina likvida problem fortfarande är livskraftigt.
I ansökan måste företaget kunna redogöra för hur verksamheten ska kunna fortsätta att bedrivas. Borgenärerna måste i sin tur övertygas om att de kan få ut mer pengar för sina fordringar vid en företagsrekonstruktion är vid en konkurs. Frågan avgörs sedan i tingsrätten.
- Företagsöverlåtelse 55
En företagsöverlåtelse kan ske på två sätt. Det ena innebär att köparen endast köper samtliga eller delar av ett företags tillgångar. Detta kallas för rörelseöverlåtelse eller inkråmsaffär. Det andra sättet innebär att köparen köper hela eller en del av företaget genom att han eller hon köper aktier. Detta kallas för aktieöverlåtelse.
Ett företagsköp är en omfattande process oavsett storleken på förvärvsobjektet. Det är av väsentlig betydelse att en god planering finns och att experter deltar.
- Avsiktsförklaringar 7
Föravtal är ett avtal eller ett löfte om att i framtiden ingå avtal. Är föravtalets innehåll så preciserat och fullständigt att det framtida innehållet i huvudavtalet någorlunda kan fastställas är föravtalet som huvudregel bindande. Håller avtalsparten då inte det han eller hon lovat i föravtalet kan denne bli ställd till ansvar, ibland t.o.m. skadeståndsskyldig.
Vid större och mer omfattande avtal såsom företagsförvärv används ofta ett letter of intent som ett slags föravtal. Skillnaden mellan föravtal och letter of intent är att föravtalet ger uttryck för ett beslut att sluta avtal i framtiden medan ett letter of intent bara ger uttryck för en avsikt att ingå avtal i framtiden.
- Avtal aktieöverlåtelse 16
Vid köp av aktier är det bra att upprätta ett köpeavtal som reglerar överlåtelsen, ett så kallat aktieöverlåtelseavtal. Det bör bland annat reglera vilka förpliktelser säljaren har, vad köparen kan förväntas få för pengarna samt en skadeståndsklausul om något skulle gå fel etc.
Priset (marknadsvärdet) på en marknadsnoterad aktie framgår av den aktuella börskursen. En avräkningsnota är en skriftlig handling som upprättas vid köp eller försäljning av aktier och andra värdepapper medan ett aktiebrev är ett bevis på att någon har andelsrätt i ett aktiebolag. Apport innebär att en person (fysisk eller juridisk) får teckna aktier i ett aktiebolag mot att han eller hon skjuter till apportegendom (fastigheter, varulager och liknande).
- Avtal rörelseöverlåtelse 8
Vid en rörelseöverlåtelse eller inkråmsaffär köps själva rörelsen i ett företag, t.ex. materiella anläggningstillgångar (maskiner, kontorsmöbler, varulager), immateriella rättigheter (varumärken) och andra rättigheter (olika typer av avtal).
Vid en överlåtelse kan köparen betala helt eller delvis, genom att ta över vissa skulder och andra förpliktelser som är kopplade till de tillgångar som köps.
- Due diligence 4
En aktieöverlåtelse avser det fall när hela eller delar av en aktiestock i ett företag byter ägare. Vid ett hundraprocentigt förvärv övertar köparen hela rörelsen med tillgångar, skulder, personal, ingångna avtal mm.
En överlåtelse av detta slag måste föregås av en omfattande företagsundersökning eller due diligence där en total granskning genomförs av verksamheten och faktorer som påverkar verksamheten.
- Fullmakt 2
Fullmakt innebär att man har rätt att företräda en annan part.
Den som fått fullmakten får genom fullmakten samma rättigheter som den som givit fullmakten. Rätten kan vara begränsad till visst ämnesområde, till visst ärende eller till viss tid. Om fullmakten inte är tidsbegränsad gäller den tills den återkallas.
Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman; den som får fullmakten kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
De rättshandlingar som fullmaktstagaren företar blir bindande för huvudmannen. Ett exempel på en fullmakt är generalfullmakt.
- Investeringsavtal 3
I ett investeringsavtal avtalar man fram hur en ekonomisk satsning ska se ut. Ett företag kan investera i ett annat genom att köpa befintliga aktier eller aktier som uppkommit genom en nyemission.
Kapital som används för att köpa aktier kan kallas riskkapital (begreppet riskkapital omfattar dock även företagets egna kapital). Köper man aktier i ett nystartat bolag används begreppet venture capital.
- Köp av andelar (HB-KB) 1
Köp av andelar (HB-KB) handlar om överlåtelse av andelar i handelsbolag eller kommanditbolag. Handelsbolag är en företagsform där två eller flera fysiska och/eller juridiska personer avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och där bolagsmännen (delägarna) är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Handelsbolag där en eller flera bolagsmän förbehållit sig begränsat ansvar kallas kommanditbolag.
- Ombilda enskild firma 4
Det kan finnas olika skäl till varför man vill ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, men oavsett skäl så gäller det att beslutet är välgrundat och att du har tänkt igenom alla för- och nackdelar med ombildningen.
Har du en enskild firma som du vill omvandla till ett aktiebolag? Här nedan finner du ett flertal mallar till din hjälp.
- Optionsavtal 2
Ett optionsavtal reglerar överlåtelser av optioner (rätt att inom en viss tidsperiod få köpa aktier till en viss lösenkurs). En innehavare av en option har rätt att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) aktier till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt eller under en bestämd tidsperiod. För en utfärdare innebär en option motsvarande skyldighet att köpa eller sälja aktier.
Köparen av en köpoption eller säljoption kan bara förlora det han eller hon har satsat medan den som utfärdar en köpoption eller säljoption kan förlora obegränsat med pengar. Optioner köps och säljs oftast på en reglerad marknad, t.ex. Stockholmsbörsen, men privatpersoner eller företag kan teckna avtal utanför en reglerad marknad.
- Tillskott 12
Tillskott från aktieägare är en form av kapitalökning genom att pengar eller andra tillgångar förs in i bolaget, t.ex. kan en fordran på bolaget efterskänkas. Ett aktieägartillskott kan vara ett alternativ till nyemission av aktier och är vanligast när ett företag kommit på obestånd, eller riskerar att komma på obestånd.
Ett aktieägartillskott kan vara ovillkorat eller villkorat. Ett ovillkorat aktieägartillskott är permanent, ett villkorat aktieägartillskott ställer däremot krav på bolagets aktieägare att bolaget ska betala tillbaka pengarna när det återigen har en god och stabil ekonomi.
- Avsiktsförklaringar 7
- Generationsskifte 2
Generationsskifte innebär att en företagare överlåter sin rörelse till sina barn, som fortsätter att driva verksamheten. Om överlåtelsen sker till en extern förvärvare kallas det i stället för ägarskifte.
En överföring av ett företag till nästa generation görs normalt på något av följande tre sätt:
- genom arv eller testamente - genom gåva - genom försäljning
Ofta kombineras de olika sätten i syfte att uppnå positiva effekter. Överlåtelsen kräver noggrann planering för att säkra företagets fortsatta överlevnad, dessutom måste de privatekonomiska effekterna för köpare och säljare utredas.
- Handels- och kommanditbolag 10
Handels- och kommanditbolag handlar om handelsbolag vilket bildas av minst två personer som kommit överens om att gemensamt driva en rörelse. Handelsbolaget är en juridisk person men trots detta är den enskilde bolagsmannen personligen ansvarig för bolagets alla förpliktelser och därigenom kan en fordran på företaget utkrävas hos vem som helst av bolagsmännen. I denna företagsform är det mycket viktigt att upprätta ett kompanjonavtal där olika saker regleras.
Ett kommanditbolag är en särform av ett handelsbolag där en eller flera (men inte alla) av bolagsmännen har förbehållit sig begränsat ansvar för bolagets förbindelser. En sådan bolagsman kallas kommanditdelägare (jfr komplementär) och har normalt ingen rätt att bestämma om hur företaget ska styras.
- Immateriella rättigheter 38
I många verksamheter finns det immateriell egendom som på olika sätt kan vara skyddsvärd. Det kan exempelvis vara fråga om uppfinningar, hemlig information om företagets tillverknings- eller produktionsprocesser eller om viss design. Oavsett vilken typ av skydd du behöver har vi mallarna du behöver inom områdena upphovsrätt, patent och uppfinning, företagshemligheter, varumärke och mönsterskydd. Du kan läsa mer om varje immateriell rättighet i respektive underkategori nedan.
- Avtal för film, böcker, musik och bild 9
Medierätten, eller Entertainment law som det också kallas, omfattar ett flertal områden däribland musik, film, tidningar och Internet. Det är ett område som går in i flera olika områden inom juridiken som immaterialrätt, marknadsrätt och arbetsrätt. I dagens mediesamhälle blir antalet medier att kommunicera genom allt fler, likaså växer antalet användare av medierna. Det är då viktigt att känna till vilka lagar och regler som gäller vid exempelvis publicering av text eller bilder.
- Företagshemligheter 3
Det kan av konkurrensskäl vara mycket betydelsefullt att skydda eller hemlighålla viss företagsspecifik information. I många fall kan skydd för information närmast vara en förutsättning för att en verksamhet överhuvudtaget ska kunna bedrivas.
Du har möjlighet att skydda information i ditt företag enligt reglerna i lagen om företagshemligheter, men sådant skydd uppstår inte automatiskt. Det ankommer på dig som innehavare av informationen att vidta särskilda åtgärder. Vi har mallarna du behöver för att förstå vilka åtgärder du behöver vidta för att skydda informationen i din verksamhet.
- Mönsterskydd 3
Med mönsterskydd eller formgivning menas utseendet på en produkt eller produktdel.
I Sverige har det juridiska formskyddet fått namnet mönsterskydd (Mönsterskyddslagen). Formgivningen av produkten skall bedömas på grundval av samtliga detaljer i produkten, t.ex. linjer, konturer, utsmyckningar, färger, former, material m.m.
Helhetsintrycket är avgörande för bedömningen av om formgivningen är tillräckligt särpräglad och hur vid formgivningens skyddsomfång kan anses vara.
Ett mönsterskydd ger ensamrätt, åt den som innehar skyddet, att utnyttja detta kommersiellt i sin tillverkning och marknadsföring. I Sverige är det Patent- och Registreringsverket (PRV), som är den registrerande myndigheten.
- Patent och uppfinning 13
En idé kan vara en tanke om hur något kan göras. En uppfinning eller ett patent är baserad på en idé och en praktisk
tillämpning av idén kan vara en uppfinning. Idéer och uppfinningar förekommer inom alla mänskliga verksamheter. Idéer kan vara gamla och återanvändas, medan det ligger i en uppfinnings natur att vara ny.
Den praktiska tillämpningen av en idé innebär alltså inte bara att använda idén utan också att beskriva och konkretisera hur man skall göra det med tekniska hjälpmedel. Gör man det på ett nytt sätt är det en uppfinning som möjligen är patenterbar.
- Upphovsrätt 8
Den som skriver till exempel en bok eller en artikel är upphovsman till ett verk. Upphovsrätten handlar om upphovsmannens rätt till sina alster och skyddet mot att alstren utan lov utnyttjas av andra.
Att ha upphovsrätt till ett verk innebär att man har ensamrätt att bestämma över användningen av verket. Regler om detta finns i upphovsrättslagen. I lagen finns regler om sanktioner vid intrång i ensamrätten.
Litterära verk är till exempel skönlitterära, facklitterära och andra former av språkverk, men kan även ha annan form, som kartor eller datorprogram.
- Varumärke 8
Det lagliga perspektivet på varumärke har primärt två utgångspunkter vilka berör ursprungstanken. En företagare skall inte behöva bli utsatt för förväxling med ett annat företags produkter (s.k. varumärkesintrång) och konsumenter skall inte bli vilseledda om varornas ursprung.
Därför finns möjligheter att få ensamrätt för ett varumärke. Denna ensamrätt får dock inte inskränka samtligas rätt att använda vissa termer och begrepp, detta benämns ”frihållningsbehov”.
Varukännetecken kan även licensieras, d.v.s. varumärkesinnehavaren kan upplåta nyttjanderätten att använda kännetecknet till annan näringsidkare . Oftast utgör en sådan licens endast en del av ett mer omfattande avtal som också innehåller t.ex. bestämmelser om licens av patent och/eller know-how samt föreskrifter om den ifrågavarande produktens egenskaper och kvalitet.
- Avtal för film, böcker, musik och bild 9
- Inköp och försäljning 71
Inköp och försäljning är två av de viktigaste funktionerna i ett företag.
Inköpsfunktionen är av avgörande betydelse för ett företags lönsamhet då inköpsandelen i förhållande till omsättningen ständigt ökar och numera ligger över 50 %. Rätt fattade inköpsbeslut kan därför vara skillnaden mellan vinst och förlust.
Vid försäljning kan ansvaret ligga på säljare, återförsäljare, agenter etc. Försäljning kan bedrivas som partihandel och detaljhandel men även som direktförsäljning och postorder. Försäljningen kan sägas vara en del av företagets marknadsföring och övriga marknadsföringsaktiviteter kan ses som ett direkt eller indirekt stöd för försäljningen.
- Agentavtal och återförsäljare 12
Agentavtal är ett avtal där agenten exempelvis säljer en tillverkares produkter till butiker, i eget namn och där han eller hon bara förmedlar order - inte de fysiska varorna eller produkterna. En agent får vanligtvis provision på det förmedlade värdet.
Återförsäljaravtal är ett avtal mellan till exempel en detaljist eller grossist och en tillverkare eller importör.
Några viktiga punkter som bör ingå i ett agentavtal är:
- beskrivning av de ingående parterna - syftet med avtalet och vilka de ingående produkterna är - på vilket geografiskt område som agenten ska verka - agentens uppgift och befogenheter - hur agentens ersättning beräknas - konkurrensklausul
- Force majeure 6
Med force majeure avses en oförutsedd händelse av extraordinärt slag som utesluter möjligheten att fullgöra en avtalad prestation. Till dessa händelser brukar räknas krig, upplopp, strejk, naturkatastrof, brand, exportförbud m.m. som omöjliggör för en part att fullfölja sina åtaganden.
Avtal förses ofta med en force majeure-klausul och brukar innehålla bestämmelser om fullgörande av prestation efter force majeures upphörande, eller föreskrifter om rättighet att säga upp avtalet när force majeure varit i kraft en förutbestämd tidsperiod. Den engelska termen för force majeure är vis major.
- Franchising 4
Franchising innebär att man hyr ut sitt företags affärsidé men rent ägarmässigt är franchisetagaren oberoende av franchisegivaren.
Samarbetet styrs av ett avtal som reglerar på vilket sätt konceptet skall användas. En handbok beskriver den erfarenhet och kunskap som lett till att konceptet lyckats samt riktlinjer för hur franchisetagaren skall förhålla sig i olika situationer. Franchising kan tillämpas inom så gott som varje område av vårt näringsliv, där försäljning av varor, tjänster och/eller service förekommer.
- Kommission 3
Vid kommission upprättas ett kommissionsavtal där en kommissionär säljer produkter (varor, värdepapper eller lös egendom) åt en uppdragsgivare (kommittent). Karakteristiskt för ett kommissionsförhållande är t.ex. att de varor som säljs förblir kommittentens egendom fram tills försäljning, att kommissionären har rätt att returnera ej sålda varor och att kommissionären får en provision i procent av försäljningspriset.
Eftersom det är kommittenten som äger varorna, har han eller hon separationsrätt om kommissionären skulle försättas i konkurs. Med separationsrätt menas rätten att få ut tillgången innan konkursgäldenärens tillgångar ska fördelas mellan borgenärerna.
- Köp och försäljning av varor och tjänster 29
Varor delas in i dels kapitalvaror, alltså varor som är tänkta att användas under en längre tidsrymd, som verktyg, maskiner, byggnader, kylskåp och bilar, dels konsumtionsvaror, som förbrukas genom sin användning och hit räknas bl.a. livsmedel, läkemedel och bränslen.
Vid köp och försäljning av varor kan man också prata om lös egendom och fast egendom. Fast egendom är mark med eller utan byggnader på. Lös egendom (eller lösöre) är lösa saker som bilar, råvaror, smycken, pengar, livsmedel m.m. Även byggnader på annans mark, bostadsrätter, aktier, värdepapper och rättigheter räknas som lös egendom.
Köp och försäljning av tjänster handlar oftast om inhyrning av konsulter. Konsult är en sakkunnig person som åtar sig särskilda tillfälliga uppdrag, ofta i form av rådgivare. Detta kan ge ett företag expertkunskap inom ett område där man behöver det.
- Leasing-Hyra 5
Leasing är i grunden en form av långtidshyra, där leasegivaren köper utrustningen och sedan överlåter hela nyttjanderätten till leasetagaren genom ett leasingavtal. Leasing är ett alternativ till avbetalning och kan användas vid finansiering av alla objekt, såsom maskiner, fordon etc., med ett värde på andrahandsmarknaden.
Leasingkostnaden är skattemässigt avdragsgill som vanlig hyra i ditt företags verksamhet, d.v.s. den dras som en kostnad. Vid leasing av personbil får företaget lyfta halva momsen (vid köp får ingen moms dras av).
- Leverantörsbedömning 2
Att företag gör en leverantörsbedömning är ingenting ovanligt. Den effektivaste formen av leverantörsbedömning är genom självskattning, det vill säga leverantören får själv besvara ett frågeformulär som beställaren tillhandahåller.
- Offentlig upphandling 3
När myndigheter och andra offentliga aktörer ska köpa in varor eller tjänster blir reglerna om offentlig upphandling tillämpliga. Varje år köper offentliga aktörer varor och tjänster för omkring 680 miljarder kronor, vilket innebär stora affärsmöjligheter för näringslivet.
För dig som företagare är det viktigt att förstå hur regelverket om offentlig upphandling fungerar för att kunna utforma konkurrenskraftiga anbud. Det är viktigt att du följer de regler och tidsfrister som finns. I annat fall riskerar du att förlora betydelsefulla upphandlingar trots att du faktiskt är den mest lämpade leverantören.
- Underleverantör 3
Legotillverkning innebär att ett industriföretag (huvudentreprenör eller totalentreprenör) låter en underleverantör (underentreprenör) tillverka vissa av företagets produkter eller komponenter i företagets produkter. Beställning av legoarbeten (halvfabrikat) kallas för legoinköp. Legotillverkade produkter utgörs vanligen av inmonteringsdetaljer i beställarens produktion.
- Åtaganden vid leveranser 5
Ibland kan det vara nödvändigt för en köpare eller säljare att få en garanti för att motparten ska fullgöra sin del av avtalet. Det finns flera olika typer av garantier som kan ställas.
Ett borgensåtagande vid leverans innebär att en tredje part går i borgen för till exempel köparens betalningar eller säljarens fullgörande av leveransen. Leverantören har bl.a. behov av att få en betalningssäkerhet i det fall beställaren skulle få bristande betalningsförmåga eller gå i konkurs och beställaren har behov av att få säkerheter för att leverantören fullgör sina åtaganden.
Utfärdare av borgensåtaganden är ofta banker eller försäkringsbolag, men vilket företag eller privatperson som helst kan utfärda ett borgensåtagande. Vanliga garantier är till exempel:
- Förskottsgaranti - Betalningsgaranti - Fullgörandegaranti - Anbudsgaranti - Retentionsgaranti
- Agentavtal och återförsäljare 12
- IT-avtal 11
IT-marknaden blir alltmer komplex, vilket har inneburit att ett flertal olika avtalstyper har uppstått. Dessa kan exempelvis avse avtal om utveckling, drift, underhåll, molntjänster och programvarulicenser.
Det saknas i det närmaste lagstiftning avseende IT-avtal, vilket innebär att det avtal som upprättas mellan parterna kommer att vara avgörande för vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla mellan parterna. Det är därför av stor vikt att ägna utformningen av avtalet stor omsorg.
DokuMera har utvecklat ett antal IT-rättsavtal som kan utgöra en grund vid den närmare utformningen av avtalet. Det kan vara klokt att ta kontakt med en sakkunnig inom IT för att säkerställa att särskilt viktiga frågor regleras på ett väl avvägt sätt, eftersom brister i avtalskonstruktionen kan få stora konsekvenser för verksamheten.
- Konsultavtal 16
Ett företag kan ta in konsulter av olika anledningar. En konsult är specialist inom ett område som exempelvis ekonomi, juridik eller teknik och anlitas ofta för ett tidsbegränsat uppdrag. Konsulten kan anlitas just för sina specialistkunskaper, men idag är det också vanligt att företag anlitar konsulter istället för att själva anställa personal. Fördelen med det är att konsultuppdraget är lättare att avsluta än en anställning.
En konsult kan antingen vara egenföretagare eller anställd av ett konsultföretag.
- Licensavtal 10
Det är vanligt att ett företag exploaterar sina företagshemligheter, alltså sin know-how, genom att ge ett eller flera andra företag licens (nyttjanderätt) till dessa immateriella rättigheter (t.ex. patent, mönsterrätt, eller varumärke) För att få utnyttja rättigheterna krävs erläggande av en licensavgift, t.ex. royalty, eller annan ersättning.
Vanligen omfattar sådana licensavtal också know-how som inte är hemlig men lämplig att utnyttja i sammanhanget. Har en licenstagare givits ensamrätt att utnyttja rättigheten, talar man om en exklusiv licens till skillnad från enkel licens.
- Know-how 4
Det kunnande, den kännedom, den erfarenhet och den sakkunskap som finns inom ett företag och som är användbart i näringslivet kallas ofta för know-how och utgör en del av företagets humankapital. Know-how är en immateriell tillgång och kan således licensieras.
Ett licensavtal avseende know-how avser en upplåtelserätt för tillgångar av informationskaraktär såsom ritningar, formler, tester, kundregister, industriella processer, affärsmetoder, manualer, administrativa rutiner och dataprogram. Licensavtalet kan vara antingen exklusivt eller inte. Det är även möjligt att inkludera upphovspartens varumärke i licensavtalet.
Kännetecknande för know-how är att informationen inte är allmänt känd. En central fråga i avtalsförhandlingarna för licensgivarens del är att avtalet innehåller villkor om licenstagarens skyldighet att hålla information hemlig.
- Metodpatent 2
Genom patent har du möjlighet att skydda uppfinningar och tekniska lösningar. Patentet är en immateriell tillgång som ger dig ensamrätten att, under en viss tid, utnyttja uppfinningen. Under denna tid har ingen annan rätt att tillverka, sälja eller importera uppfinningen utan tillstånd från ägaren till patentet.
Som patentinnehavare har du rätt att överlåta eller licensiera ditt patent. Har du ett så kallat metodpatent så kan du exempelvis genom ett licensavtal licensiera rätten att använda ett visst förfarande för att framställa en produkt. Metodpatent har en stor betydelse särskilt inom läkemedelsindustrin. Licensavtalet kan vara exklusivt eller icke exklusivt samt inkludera rätten att använda varumärket eller inte.
- Mjukvara 4
Mjukvara eller programvara som det även kallas, är ett datorprogram som utför en specifik uppgift. Ett licensavtal avseende mjukvara reglerar situationen då ett företag lämnar ett annat företag en rätt att använda datorprogramvaran.
De risker som typiskt sett är förknippade med ett licensavtal avseende mjukvara är för licensgivarens del framförallt risken för att programmet sprids till andra företag, modifieras, ändras, kopieras eller vidarebefordras. En framträdande risk för licenstagarens del är att programmet innehåller fel eller brister som leder till omfattande följdfel i licenstagarens datamiljö eller att data försvinner.
- Produktpatent 2
Produktpatent, metodpatent och användningspatent är olika typer av patent. Eftersom ett patent är en immateriell tillgång så har du som patentinnehavare rätt att överlåta eller licensiera ditt patent.
Ett licensavtal avseende ett produktpatent avser en upplåtelse av ett patent för en specifik produkt. Genom ett licensavtal för produktpatent kan du avtala om ifall licensen ska vara exklusiv eller inte. Det är även möjligt att i licensavtalet avtala om licensen ska inkludera varumärket från upphovsparten eller inte.
- Varumärke 2
Genom varumärken kan en näringsidkares produkter eller tjänster särskiljas från en annans. Varumärket kan bestå av en figur, ett särskilt ord, några bokstäver eller siffror. Även en produktförpackning kan utgöra ett varumärke.
Ett varumärke är en immateriell tillgång vilket innebär att det är möjligt att både överlåta och licensiera varumärket. Genom ett licensavtal kan du tillåta någon annan att använda ditt varumärket. Licensen kan ges med exklusiv eller icke exklusiv rätt. En licens med exklusiv rätt innebär att ingen annan än innehavaren av licensen äger rätt att använda varumärket tillskillnad från en licens med icke exklusiv rätt. Här kan du som ägare av varumärket fortfarande använda det för egen del. Du har också möjlighet att licensiera varumärket till fler licenstagare.
- Know-how 4
- Likvidation 7
En likvidation innebär en upplösning av ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Likvidation kan ske frivilligt eller tvångsmässigt, till exempel om ett aktiebolag saknar registrerad styrelse.
Vid en likvidation utses en likvidator som genomför likvidationen. Alla tillgångar omvandlas till pengar och alla skulder betalas. Eventuellt överskott delas sedan ut till delägarna.
- Frivillig likvidation 6
En frivillig likvidation regleras i 25 kap. 1–9 §§ aktiebolagslagen (ABL). En kallelse till en bolagsstämma där frågan om likvidation ska tas upp ska innehålla det huvudsakliga förslaget till beslut.
Bolagsstämman beslutar om likvidation och ser till att anmälan om detta sker till Bolagsverket, som utser likvidator. Bolagsstämman ska utse någon som ska anmäla beslutet, det kan vara styrelsen, VD eller någon annan. Bolaget kan lämna förslag på lämplig likvidator till Bolagsverket.
Det krävs enkel majoritet för beslutet om inget annat sägs i företagets bolagsordning. Beslutet gäller omedelbart om inget annat sägs i beslutet.
- Tvångslikvidation 7
Enligt 25 kap. 11 § ABL kan Bolagsverket besluta att ett aktiebolag ska gå i likvidation om:
- bolaget inte på det föreskrivna sättet anmält en sådan behörig styrelse, VD, särskild delgivningsmottagare eller revisor som ska finnas enligt ABL, - bolagets årsredovisning och revisionsberättelse inte har kommit in till Bolagsverket inom elva månader från räkenskapsårets utgång, - bolaget på grund av 19 kap. 6 eller 16 § ABL är skyldigt att minska (sätta ned) aktiekapitalet under det lägsta tillåtna aktiekapitalet.
Frågan om tvångslikvidation kan tas upp av Bolagsverket på eget initiativ, efter ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, VD, en aktieägare, borgenär (fordringsägare) eller någon annan.
- Frivillig likvidation 6
- Minskning av aktiekapital 15
Minskning av aktiekapital kan vara en av flera åtgärder när bolaget t.ex. gått med förlust och vill förbättra sin ställning för att undvika likvidation.
För att skydda bolagets borgenärer finns vissa spärrar mot hur mycket aktiekapitalet kan minskas och bestämmelser om på vilket sätt minskningen av aktiekapitalet kan genomföras. I vissa fall krävs tillstånd från Bolagsverket eller allmän domstol.
Det finns tre olika skäl (ändamål) för en minskning av aktiekapitalet, nämligen:
- täckning av förlust, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten, - avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman och - återbetalning till aktieägarna (får inte ske om det inte efter minskningen finns full täckning för det bundna egna kapitalet).
Minskning av aktiekapitalet kan genomföras med eller utan indragning av aktier.
- Minskning av aktiekapital - avsättning 7
Minskning av aktiekapital för avsättning till diverse fonder minskar det beskattningsbara resultatet under året. Exempel på fonder kan vara periodiseringsfonder och expansionsfonder. Avsättning till en periodiseringsfond jämnar ut skattebelastningen mellan bra och dåliga år. Avdraget kräver inte att någon avsättning av reda pengar görs, utan är en ren bokföringspost. Avsättning till expansionsfond kan bara göras av enskilda näringsidkare och fysiska personer.
- Minskning av aktiekapital - förlusttäckning 7
Vid minskning av aktiekapital för förlusttäckning försöker bolaget undvika tvångslikvidation då det egna kapitalet understiger registrerat aktiekapital. Ibland kan bolaget ändå ha ett eget kapital som är tillräckligt för den bedrivna verksamheten; problemet är snarare att aktiekapitalet är alltför högt satt. Det är då rimligt att bolaget kan komma ur den uppkomna situationen genom att minska sitt aktiekapital.
- Minskning av aktiekapital - återbetalning 10
Vid minskning av aktiekapital - återbetalning ska det till minskningsförslaget bifogas ett motiverat yttrande från styrelsen.
Yttrandet ska ange om den föreslagna återbetalningen är försvarlig med hänsyn till bland annat de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Till förslaget ska också fogas ett yttrande, undertecknat av bolagets revisor, med uttalande om huruvida bolagsstämman bör besluta i enlighet med förslaget.
- Minskning av aktiekapital - avsättning 7
- Samarbete 6
Att företag samarbetar med varandra är inget ovanligt. För framförallt mindre företag kan det vara av intresse att samarbeta med andra mindre företag för att vara konkurrenskraftigare i exempelvis en upphandling.
Samarbeten som sätter sätter konkurrensen ur spel, som exempelvis karteller, är däremot inte tillåtet.
- Sekretess 13
Vid sekretess råder förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller skriftligen.
Inom ett företag kan det finnas känsliga uppgifter som inte får spridas vidare av t.ex. konkurrensskäl. Genom att skriva på ett sekretessavtal förbinder man sig genom ett sekretessåtagande att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part. Man kan också sätta in en sekretessklausul i t.ex. franchiseavtal, anställningsavtal m.m. för att skydda företagets intressen.
- Anställd 6
De allra flesta företag har någon form av företagshemligheter. För att minska risken att konfidentiell information läcker ut till konkurrenter och andra obehöriga kan det vara lämpligt att låta vissa arbetstagare skriva under ett sekretessavtal. Detta för att skydda företaget och anmana den anställde att alltid tillvarata arbetsgivarens intressen. Om avtalet bryts kan den anställde åläggas att betala böter.
Om en anställde avslöjar företagshemligheter för en myndighet eller annat behörigt organ i syfte att avslöja brott, med fängelse som påföljd, eller något som kan anses som allvarliga missförhållanden i företaget anses detta inte som ett obehörigt angrepp och leder heller inte till några påföljder. Inte heller om någon i god tro röjer företagshemligheter ses det som ett brott mot sekretessen.
- Utlämnande 2
För utlämnaren av känslig information är det mycket viktigt att upprätta ett sekretessavtal för att skydda sig mot att mottagaren yppar företagshemligheter till obehörig part.
Även om muntliga sekretessavtal är giltiga är det viktigt ur bevissyfte att upprätta ett skriftligt och bevittnat sekretessavtal. Av avtalet skall det tydligt framgå vilka parter avtalet omfattar samt vad det är som skall anses vara konfidentiell information.
Mottagare av sekretessbelagd information som bryter mot sekretessavtalet kan komma att bli skadeståndsskyldig till utlämnaren.
- Ömsesidig 5
Ibland lämnar båda parterna vid ett samarbete ut känslig information till varandra. Här gäller det att upprätta ett ömsesidigt sekretessavtal.
Genom ett ömsesidigt sekretessavtal förbinder parterna att inte yppa eller utnyttja känslig information som dessa får tillgång till under exempelvis ett samarbete. Ett muntligt avtal är gällande men ett skriftligt avtal väger tyngre som bevis i de fall en tvist uppstår.
Formkraven på det ömsesidiga sekretessavtalet är att det bland annat skall framgå mellan vilka parter som avtalet gäller, vilken information det är som skall hållas hemlig samt hur länge avtalet gäller.
- Anställd 6
- Starta företag 13
När du ska starta eget bör du fundera över vilken bolagsform du ska välja för att du och ditt företag ska få de bästa förutsättningarna. Vilken bolagsform du väljer är avgörande för om du anses som anställd i företaget eller inte. Det påverkar också beskattningen av företagets inkomster. En viktig faktor att ta i beaktande när man väljer bolagsform är ägarnas ansvar som skiljer sig väsentligt mellan de olika företagsformerna.
- Bildande av aktiebolag 13
Bildande av aktiebolag sker genom att en eller flera personer (stiftare) på en konstituerande bolagsstämma upprättar en stiftelseurkund samt väljer en första styrelse och revisorer. Stiftelseurkunden ska bl.a. innehålla förslag till bolagsordning (grundläggande regler för ett visst aktiebolag), hur stort aktiekapital bolaget ska ha och pris för varje aktie.
Ett privat aktiebolag måste ha minst 25 000 kr i aktiekapital och ett publikt 500 000 kr. Aktiekapitalet kan även bestå av apportegendom (fastigheter, varulager och liknande). Om Bolagsverket godkänner bolagsordningen (den får inte strida mot aktiebolagslagen) registreras sedan aktiebolaget i aktiebolagsregistret.
- Bildande av aktiebolag 13
- Tvist och konkurs 62
Vid tvist och konkurs är konkurs ett rättsligt förfarande som innebär att i princip alla tillgångar som en skuldsatt (satt på obestånd) fysisk eller juridisk person har, tas om hand för betalning av samtliga skulder. Tingsrätten fattar beslut om konkurs varvid en konkursförvaltare tar över beslutsfattandet om de kvarvarande tillgångarna.
Vid tvist som rör civilrättsliga frågor (alltså tvistemål), t.ex. avtalstvister prövas dessa vid en allmän domstol. Tvistemål är antingen dispositiva, d.v.s. sådana där förlikning är tillåten eller indispositiva, där parterna inte fritt kan disponera över det man tvistar om. Skriftliga avtal gör det lättare att bevisa vem som sagt vad varför man bör göra upptecknanden av dessa till en vana.
- Alternativa tvistelösningar 19
Det finns andra sätt att lösa en tvist än att låta en domstol avgöra den. Några exempel härpå är medling och skiljeförfarande. För konsumenter finns särskilda regler avseende vissa typer av alternativa tvistelösningar.
I den här kategorin finner du de mallar du behöver för alternativ tvistlösning.
- Medling 5
Medling är en särskild metod för att lösa eller hantera konflikter. Den bygger på att en tredje opartisk person (det kan också vara två medlare) bistår konfliktparterna i att kommunicera om konflikten på ett konstruktivt sätt.
- Skiljeförfarande 13
Skiljeförfarande (eller skiljedom) är avgörande av en rättslig tvist genom skiljemän, en form av privat rättsskipning. Ett skiljeförfarande är inte offentligt och går oftast snabbare än tvister vid allmän domstol (högst sex månader). Skiljemännen är ofta advokater som är särskilt specialiserade på det aktuella området, men de kan också vara domare.
Parterna kan avtala om att en tvist ska avgöras enligt regler utfärdade av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, istället för enligt lagen om skiljeförfarande. I sådana förfaranden utses bara en skiljeman, vilket gör förfarandet billigare. Det går i regel inte att överklaga en skiljedom, såvida detta inte har bestämts i samband med det avtal som innehåller en skiljeklausul.
- Tvisteförhandling 2
I den här kategorin kan du läsa mer om hur du kan undvika tvist samt hur du ska hantera uppkomna tvister.
- Medling 5
- Konkursanmaning och konkursansökan 7
Konkursanmaning och konkursansökan kan göras av en fordringsägare eller av bolaget självt. Konkursansökan skall av fordringsägaren inlämnas, senast tre veckor efter det att en betalningsfrist löpt ut, till tingsrätten där företaget har sin hemvist. Denna åtgärd går bara att vidta mot en näringsidkare som är eller, senare än ett år före konkursansökan, har varit bokföringsskyldig, samt om kunden verkligen är skyldig borgenären pengar.
En betalningsuppmaning fungerar som ett bevis på att en gäldenär är på obestånd. Gäldenären kan också anses vara på obestånd om han eller hon vid utmätning inom sex månader före konkursansökningen saknat tillgångar för full betalning av utmätningsfordringen.
- Kronofogdemyndigheten 14
Kronofogdemyndigheten är en statlig myndighet med uppgift att fastställa och driva in fordringar. En borgenär kan till exempel ansöka om betalningsföreläggande, betalningssäkring, utmätning, handräckning, återvinning och verkställighet. Kronofogdemyndighetens beslut kan i regel överklagas till tingsrätten. Myndigheten tar något förenklat hand om två sorters krav:
- Enskilda mål, det vill säga krav från privata fordringsägare (bland annat banklån, hyror och kontokort). - Allmänna mål, det vill säga krav från staten och kommuner (bl.a. obetalda skatter, böter och studieskulder).
Kronofogdens arbete har sin grund i bland annat från utsökningsbalken, skatteförfarandelagen, lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. och konkurslagen.
- Tvist i domstol 22
Vid tvist i domstol tar en tingsrätt upp ett ärende som parterna inte kunnat komma överens om själva, detta kallas då ett tvistemål. Tvistemålen är antingen dispositiva, d.v.s. sådana där förlikning är tillåten eller indispositiva, där parterna inte fritt kan disponera över det man tvistar om.
En normal kommersiell tvist där tvisteföremålets värde överstiger en miljon kronor tar ofta 2-4 år eller mer i tingsrätten och ytterligare ett par år i hovrätten. Innan tvisten slutligen avgjorts får man räkna med att det kan ta 5-9 år. Det blir på sikt också väldigt dyrt och därför är det att rekommendera att sätta in en skiljeklausul i ett avtal, då ett skiljeförfarande (skiljedom) är både tids- och kostnadseffektivare.
- Borgen 2
Under vissa förutsättningar kan det krävas att säkerhet ställs för att genomföra vissa åtgärder i domstolsprocessen. Så är fallet när en utländsk kärande ansöker om stämning samt när part ansöker om kvarstad. För det fall den som ansöker om stämning eller kvarstad inte når framgång har motparten rätt till ersättning ur den ställda säkerheten. I denna kategori finner du mallarna du behöver gällande säkerhet vid domstolstvister.
- Domstolsprocesser 10
En domstolstvist består av flera olika delar, bland annat ansökan om stämning, svaromål, förberedelse och yttranden.
I den här kategorin finner du dokument som underlättar och effektiviserar domstolsprocessen samtidigt som du sparar tid.
- Fullmakt 4
Fullmakt innebär att man har rätt att företräda en annan part.
Den som fått fullmakten får genom fullmakten samma rättigheter som den som givit fullmakten. Rätten kan vara begränsad till visst ämnesområde, till visst ärende eller till viss tid. Om fullmakten inte är tidsbegränsad gäller den tills den återkallas.
Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman; den som får fullmakten kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
De rättshandlingar som fullmaktstagaren företar blir bindande för huvudmannen. Ett exempel på en fullmakt är generalfullmakt.
- Förlikning 4
Det är mycket vanligt att parter förliks även när tvist i domstol har inletts. Det är ofta till fördel för båda parterna, framför allt för att det håller kostnaderna nere. I den här kategorin finner du några exempel på förlikningsavtal som kan användas när förlikningsöverenskommelsen ska upprättas.
- Borgen 2
- Alternativa tvistelösningar 19
- Vinstutdelning 8
Ett aktiebolag kan besluta om vinstutdelning. Det innebär att bolagets vinst, dvs. överskott, delas ut till aktieägarna. Det ankommer på bolagsstämman att fatta beslut om detta, och det sker i regel på årsstämman i samband med att resultaträkningen och balansräkningen fastställs. Ett sådant beslut behöver du inte anmäla till Bolagsverket. Det är också möjligt att besluta om vinstutdelning på en extra bolagsstämma. Om du gör det behöver du däremot anmäla det till Bolagsverket.
- Ägaravtal 17
Ägaravtal är avtal som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägare i olika associationsrättsliga enheter. Den vanligaste formen av ägaravtal är aktieägaravtal eller kompanjonsavtal.
Vid upprättandet av ett ägaravtal tvingas ägarna att tänka igenom alla tänkbara situationer som kan uppstå i och med ägandet. Denna process är av vikt, då den kan reducera frågeställningar och problem som kan komma att påverka det framtida ägandet.
- Aktieägaravtal 12
Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan ägarna i ett bolag och reglerar verksamheten samt fastställer styrelsernas sammansättning, bolagets högsta ledning, finansiering och försäljning av aktier. Några viktiga punkter som bör finnas med är:
- vilka som är ingående delägare - bolagets ändamål - vad som gäller för bolagsstämma och styrelse - arbetsfördelning mellan delägare - fördelning av ev. överskott - hur aktierna ska värderas
Aktieägaravtalet är ett avtal mellan privatpersoner och därför gäller avtalslagen, men däremot inte aktiebolagslagen. .
- Handelsbolagsavtal 3
Ett handelsbolagsavtal är en sorts kompanjonavtal mellan delägare i ett handelsbolag. I ett kompanjonavtal bestämmer man vad som ska gälla vid framtida händelser som kan påverka den gemensamma verksamheten, t.ex. om en delägare avlider, vill överlåta sina andelar, hamnar på obestånd eller skiljer sig.
Handelsbolagslagen är inte alls så detaljerad som exempelvis aktiebolagslagen och utgår därmed från att ett kompanjonavtal ska komplettera lagbestämmelserna. I ett kompanjonavtal har man större frihet att reglera olika frågor än i bolagsordningen, vilken är obligatorisk. Till skillnad från en bolagsordning är kompanjonavtalet heller inte offentligt.
- Kommanditbolagsavtal 2
Ett kommanditbolagsavtal är ett ägaravtal (eller kompanjonavtal) som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägare i ett kommanditbolag. Eftersom ett kommanditbolag kan sägas vara en form av ett handelsbolag (där en eller flera bolagsmän förbehållit sig begränsat ansvar) är det viktigt att tänka på ungefär samma saker när ett avtal upprättas. Viktiga punkter kan t.ex. vara:
- Bolagets ändamål. - Arbetsfördelningen. - Om överskott uppkommer, hur skall detta fördelas mellan delägarna? - Hur länge avtalet ska gälla.
- Aktieägaravtal 12
- Bevakning 1
- Affärsplan 7
Affärsplanen är ett levande dokument som förändras över tiden. Det är ett internt verktyg som hjälper dig både när du är i processen att starta upp din verksamhet och när du vill vidareutveckla din befintliga verksamhet. Du kan även använda valda delar av affärsplanen vid externa kontakter.
Affärsplanen ska bland annat innehålla information om verksamhetskritiska faktorer så som marknad, konkurrenter och behovet av kapital.
- Bostadsrättsförening 24
I denna kategori hittar du mallar som på ett eller annat sätt har med bostadsrättsföreningar att göra; antingen för dig som förening eller för dig som medlem i bostadsrättsföreningen.
Mallarna består av olika exempeltexter som du kan använda, men självklart kan du enkelt anpassa innehållet efter de förutsättningar som gäller i just ditt fall.
- Brandskydd 24
Brandskydd är förebyggandet av uppkomst och spridning av bränder. Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att en arbetsplats har ett fullgott brandskydd.
Syftet med brandskyddet är att göra arbetsplatsen säker och trygg för personal, besökare och omgivning samt att trygga företagets anläggningstillgångar. För att uppnå syftet krävs ett systematiskt brandskyddsarbete, som bör dokumenteras.
- Brott 40
Med brott avses en gärning som är belagd med straff enligt lag eller annan författning. Det är framför allt brottsbalken som innehåller bestämmelser om straff, men även specialstrafflagar innehåller regler om straff. Det är domstolen som avgör om du kommer att dömas för ett utfört brott. En domstol får inte utdöma straff om det inte finns uttryckligt stöd för det i lag eller annan författning.
Det är inte ovanligt att det begås brott på arbetsplatsen. En del verksamheter är dessutom särskilt utsatta. I den här kategorin finner du mallar där kan du läsa mer om hur du ska agera när ett brott har inträffat på arbetsplatsen, men också hur du kan upptäcka, förebygga och hantera brott på arbetsplatsen.
- Detektion 6
Detektion eller upptäckande av oegentligheter kan ske genom återkommande interna revisioner och kontroller av exempelvis tidsrapportering, leverantörsbetalningar och löne- och bonusutbetalningar. Rutiner och riktlinjer vad som ska göras vid pågående eller upptäckt brottslig handling är ett minimikrav.
- Övervakning 6
Övervakning avser en situation när någon part kontrollerar vad någon annan part gör eller vad som pågår. Traditionellt har polis och säkerhetstjänster samt militärer bedrivit övervakning. Dagens teknologier har gjort det möjligt för allt fler näringsidkare kan kontrollera medarbetare och närmiljön, bland annat med hjälp av kamerabevakning.
- Övervakning 6
- Interna brott/medarbetarbrott 32
Brott som begås inom företag, organisationer eller myndigheter utgör så kallade medarbetarbrott och drabbar vart tredje företag i Sverige. Medarbetarbrott är ofta av ekonomisk art såsom bokföringsbrott, förskingring, insiderbrott, stöld, trolöshet m.m.
Den totala kostnaden för dessa brott kan vara mycket hög och kan i extrema fall förhindra företagets långsiktiga överlevnad. Arbetet med att minska riskerna för brott inom företaget kan ske på olika sätt. En satsning på att kommunicera ut företagets uppförandekoder och värdegrunder kan påverka brottsligheten. Dessutom är det tillfället som gör brottet, så effektiva system och rutiner minskar riskerna för brott.
En tydlig process hur företaget arbetar med att förhindra (prevention), upptäcka (detektion) och åtgärda (reaktion) uppkomna problem minskar riskerna för medarbetarbrott och spar potentiellt betydande kostnader.
- Belastningskontroll och belastningsregistret 1
Bakgrundskontroller är en kvalitativ faktacheck av en person eller ett företag. Bakgrundskontroller belyser ekonomiska och juridiska frågor och säkerställer att det sagda verkligen är det riktiga.
Belastningsregistret, vardagligt kallat brottsregistret, är ett register som polisen för enligt lagen om belastningsregister. Det innehåller bland annat information om eventuella domar och strafförelägganden. Domarna gallras bort efter bestämda intervall, böter normalt efter fem år och fängelsedomar tio år efter avtjänat straff.
- Förebyggande 12
Prevention eller förebyggande åtgärder är en framgångsfaktor för att minimera brottsliga handlingar inom företaget.
- Policydokument 10
En policy är en avsiktsförklaring och utgör riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade resultat och mål. Policyer skiljer sig från lagtexter då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat.
- Visselblåsning 9
Enligt lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (visselblåsarlagen) har arbetstagare rätt att rapportera oegentligheter i verksamheten utan att drabbas av repressalier. Det kan vara fråga om att rapportera iakttagelser som gäller beteenden som bedöms kunna vara oetiska eller olagliga.
När en arbetstagare rapporterar enligt visselblåsarlagen har han eller hon rätt att vara hemlig när ärendet utreds, om ingen undantagssituation föreligger.
- Belastningskontroll och belastningsregistret 1
- Reaktion 3
Det är av stor betydelse för ett företag att ha en incidenthandlingsplan som stipulerar vad som ska göras vid en brottslig handling som drabbar företaget. Planen anger vad som ska ske när en rapportering kommer in och en utredning påbörjas.
- Utredning 3
Civila utredningar kan aldrig ersätta en polisiär utredning men kan fungera som ett alternativ eller som ett komplement till en sådan.
- Utredning 3
- Detektion 6
- Budgetering och kalkylering 21
En budget är en prognos över förväntade ekonomiska händelser. Det är ett viktigt verktyg för att samordna företaget och styra det i rätt riktning. Det kan också vara ett bra verktyg för kommunikation mellan ledningen och medarbetarna. Bläddra bland våra resurser för budget-, kalkyl- och analysarbetet.
- Analys 9
Det är viktigt att budgetera men det är också viktigt att analysera sina siffror. Hos DokuMera finner du ett flertal dokument som hjälper dig på vägen.
- Budget 12
En budget är en prognos över förväntade ekonomiska händelser. Det är ett viktigt verktyg för att samordna företaget och styra det i rätt riktning. Det kan också vara ett bra verktyg för kommunikation mellan ledningen och medarbetarna.
- Analys 9
- Bygg och entreprenad 15
I den här kategorin hittar du resurser som på ett eller annat sätt har med entreprenader eller byggverksamhet att göra, exempelvis avtal, protokoll, arbetsmiljö och allmänna bestämmelser.
- Compliance 124
Riskerna med att driva företag är höga idag. Detta beror på marknadens snabba och obönhörliga bedömning av företagsaktiviteter, ny och komplex lagstiftning och aktiva myndigheter med sanktionsmöjligheter.
Compliance är ett engelskt uttryck och betyder regelefterlydnad eller regelföljsamhet. Compliance syftar till riskreducering av verksamheter främst utifrån ett regulatoriskt perspektiv. Compliance avser följsamhet av tillämpliga lagar och regelverk samt upprättande av strukturer för att förebygga, förhindra och upptäcka lag- och regelöverträdelse. Compliance kan uttryckas på två nivåer. Nivå 1 innebär efterlevnad av de externa lagar och regler som riktas mot företaget samt nivå 2 som avser efterlevnad av de interna regler och processer som har till syfte att uppnå Compliance med nivå 1 dvs externa regler.
- Allmänna lagkrav 5
Som arbetsgivare är du skyldig att följa ett stort antal regelverk, och antalet skyldigheter ökar i takt med antalet anställda i verksamheten. I den kategorin finner du mallar som gör det enklare att identifiera vilka krav som behöver uppfyllas beroende på hur många anställda du har i din verksamhet.
- Dataskyddsförordningen 91
Dataskyddsförordningen ställer flera krav på dig som behandlar personuppgifter. Det handlar bland annat om rättslig grund för behandling av personuppgifter och efterlevande av de grundläggande principerna om personuppgiftsbehandling. I den här kategorin finner du mallar för alla delar av arbetet med dataskyddsförordningen eller GDPR som den också kallas för.
- Datadelning 3
Det är vanligt förekommande att verksamheter delar/överför personuppgifter till varandra. Sådan delning måste följa dataskyddsförordningens bestämmelser. Det är därför av vikt att säkerställa att delningen är laglig. Det ställs inte några uttryckliga krav på att parterna ska upprätta ett avtal (så länge det inte är fråga om en personuppgiftsbiträdesrelation), men det är ändå rekommendabelt att upprätta ett avtal för att tydliggöra respektive parts ansvar för personuppgifterna. Tänk på att ett datadelningsavtal endast ska upprättas mellan parter som båda är personuppgiftsansvariga.
- Dataskyddsombud 2
Vissa verksamheter omfattas av kravet på att utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera i vilken utsträckning verksamheten efterlever dataskyddsförordningens bestämmelser. Det kan exempelvis ske genom kontroller och utbildningsinsatser. Även om du inte är skyldig att utse ett dataskyddsombud kan det ändå vara klokt att utse ett, eftersom det underlättar regelefterlevnaden i verksamheten. Ett dataskyddsombud kan utses såväl internt som externt.
- De registrerades rättigheter 18
De registrerade har ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Det är bland annat fråga om rätt till information, rätt till rättelse, rätt till radering, rätt till begränsning, rätt att göra invändningar samt dataportabilitet. De registrerade har även rätt att motsätta sig direktmarknadsföring. Du måste säkerställa att de registrerade på ett enkelt sätt kan ta tillvara sina rättigheter, och du måste informera dem om deras rättigheter, vilket lämpligen sker genom verksamhetens personuppgiftspolicy.
- Energisektorn och personuppgifter 1
Aktörer inom energisektorn behandlar i regel en stor mängd personuppgifter, och dessa personuppgifter kan i kombination avslöja integritetskänslig information om de registrerade. Det ställs därför höga krav på säkerhet, vilket innebär att många aktörer inom branschen behöver vidta mycket omfattande förändringsåtgärder för att leva upp till de stränga krav som ställs.
- GDPR-handbok 1
GDPR-handboken hjälper dig att få en god överblick över företagets GDPR-arbete. Med hjälp av handboken riskerar du inte att missa några viktiga dokument om företagets personuppgiftsbehandling. GDPR-handboken är också ett bra verktyg för att informera alla medarbetare om vad som gäller i fråga om personuppgiftsbehandling i företaget. Vi hänvisar till närapå alla våra GDPR-mallar i handboken, vilket gör att du inte missar att ta del av någon av dem.
- Kamerabevakning 4
Om du avser att kamerabevaka en viss plats behöver du följa reglerna i dataskyddsförordningen, eftersom enskilda personer identifieras eller kan identifieras genom bevakningen. Samma regler avseende personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen gäller även vid kamerabevakning. Under vissa förutsättningar behöver du ansöka om tillstånd för kamerabevakning, och då gäller reglerna i kamerabevakningslagen.
- Konsekvensbedömning 2
Om du avser att påbörja en behandling av personuppgifter som kan leda till en hög risk för de registrerade kan du vara skyldig att göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Något förenklat syftar en sådan bedömning till att förutse och förebygga risker och på så sätt skydda de registrerade. Det är av vikt att vidta åtgärder för att minimera förverkligandet av riskerna innan du påbörjar behandlingen i fråga.
- Nyhetsbrev och personuppgifter 1
När du avser att skicka nyhetsbrev eller göra andra utskick behöver du följa flera regelverk, bland annat marknadsföringslagen och dataskyddsförordningen.
Utöver att de rent marknadsrättsliga reglerna måste efterlevas måste du också säkerställa att det finns en rättslig grund för den behandling av personuppgifter som sker när nyhetsbrev eller andra skrivelser skickas ut. De rättsliga grunder som är mest lämpliga att stödja personuppgiftsbehandlingen på är samtycke eller berättigat intresse (intresseavvägning).
Utskick av nyhetsbrev kan ske med de rättsliga grunderna samtycke och i vissa fall berättigad intresse (intresseavvägning). För att underlätta efterlevnaden av de regler som finns kan du med fördel ta del av DokuMeras checklista om nyhetsbrev och personuppgiftshantering.
- Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde 14
I den här kategorin finner du grundläggande information om dataskyddsförordningen. Du kan även läsa mer om dina skyldigheter som personuppgiftsansvarig respektive personuppgiftsbiträde.
Om du känner dig osäker på hur du ska arbeta för att leva upp till de regler som ställs i dataskyddsförordningen rekommenderas processbeskrivningen och checklistan om dataskyddsförordningen. Dessa dokument är introducerande och hjälper dig att förstå vilka övriga dokument som du kan behöva i din verksamhet.
- Personuppgiftsbehandling i vårdsektorn 7
Inom vårdsektorn gäller särskilda bestämmelser för behandling av personuppgifter, vilka bland annat framgår av patientdatalagen. Reglerna ställer höga krav på dig som vårdgivare att vidta långtgående säkerhetsåtgärder till skydd för personuppgifterna.
I den här kategorin kan du läsa mer om dina skyldigheter enligt dataskyddsförordningen och patientdatalagen.
- Personuppgiftsbiträdesavtal 8
När någon behandlar personuppgifter enligt den personuppgiftsansvariges instruktioner är denne att betrakta som personuppgiftsbiträde. Dataskyddsförordningen ställer i sådana situationer krav på att parterna ska upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal som bland annat reglerar parternas respektive rättigheter och skyldigheter.
Ta hjälp av mallarna i denna kategori när du behöver upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal så riskerar du inte att förbise lagstadgade krav.
- Personuppgiftsincident 2
När en personuppgiftsincident inträffar behöver du snabbt vidta åtgärder. Du behöver bland annat informera de registrerade om det inträffade, och du kan under vissa omständigheter även vara skyldig att anmäla personuppgiftsincidenten till Datainspektionen.
- Policydokument 6
Som personuppgiftsansvarig har du ett informationsansvar i förhållande till de registrerade. Ett bra sätt att uppfylla ansvaret är att upprätta en policy som beskriver hur du behandlar deras personuppgifter. En väl genomarbetad policy är ett effektivt sätt att uppfylla många av dataskyddsförordningens bestämmelser. Se därför till att ägna såväl tid som omsorg åt att upprätta policyer som ligger väl i linje med den behandling som sker i din verksamhet.
- Register/förteckning 2
De allra flesta verksamheter ska upprätta ett register eller en förteckning över de behandlingar av personuppgifter som sker i verksamheten. Det finns vissa undantag från detta krav, men Datainspektionen rekommenderar trots detta alla verksamheter att föra ett register för att få kännedom om vilka behandlingar som utförs. En sådan kännedom gör det också enklare att uppfylla verksamhetens informationsansvar och upprätta policyer, riktlinjer och rutiner för personuppgiftshantering.
- Rekrytering och personuppgifter 1
När du ska påbörja ett rekryteringsförfarande kommer du inte sällan att behandla ett stort antal personuppgifter. Det är bland annat fråga om ansökningshandlingar, referenser, namn, adress, e-mailadress samt övrig information som de sökande lämnar till dig.
Du behöver ta höjd för dataskyddsförordningens bestämmelser när du utformar rekryteringsprocessen och rutinerna kring den. Det ställs i regel krav på samtycke från de sökande gällande din behandling av de sökandes personuppgifter, och du måste i förväg informera de sökande om hur du avser att hantera deras personuppgifter. Ta del av DokuMeras mall om rekrytering och personuppgiftsbehandling så minskar du riskerna för att du behandlar de sökandes personuppgifter på ett felaktigt sätt.
- Rättsliga grunder och principer för behandling m.m. 16
All behandling av personuppgifter kräver rättslig grund. Det finns sex rättsliga grunder: samtycke, avtal, intresseavvägning, rättslig förpliktelse, myndighetsutövning och allmänt intresse samt grundläggande intresse. En behandling som inte har stöd i någon av dessa grunder är inte laglig.
All personuppgiftsbehandling måste också ske i enlighet med de grundläggande principerna. Principerna innebär bland annat att du endast får behandla personuppgifter för berättigade och särskilt angivna ändamål, att du inte ska behandla fler personuppgifter än vad som behövs och att du ska radera personuppgifterna när du inte längre behöver dem.
I denna kategori kan du läsa mer om de rättsliga grunderna och de grundläggande principerna. Dessa regler ligger till grund för de rutiner, riktlinjer och policyer som du behöver utarbeta och införliva i verksamheten.
- Skolverksamhet och personuppgiftshantering 1
Det är framför allt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som reglerar hur personuppgifter ska hanteras. Inom vissa branscher och verksamheter finns det emellertid kompletterande regler, vilket bland annat gäller för skolverksamheter. Inom skolområdet behandlas mycket varierande slag av personuppgifter om elever. Det är bland annat fråga om uppgifter gällande elevers fysiska och psykiska hälsa, sociala situation, utveckling, omdömen, känsliga personuppgifter i åtgärdsplaner m.m. Detta kräver en noggrann avvägning mellan elevernas integritet och skolans uppdrag samtidigt som barnens rätt också särskilt ska skyddas. Det är av denna anledning som särskilda regler finns inom skolområdet.
- Säkerhet 1
Informationssäkerhet handlar om att vidta åtgärder för att förhindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs. Säkerheten för de personuppgifter som behandlas i verksamheten ska därför vara ett prioriterat arbetsområde för varje personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde.
Om du ska bedriva ett effektivt och verkningsfullt informationssäkerhetsarbete behöver du analysera och utvärdera risker samt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra riskernas förverkligande. Hur omfattande säkerhetsåtgärder som ska vidtas beror bland annat på vilka kategorier av personuppgifter som behandlas och i vilken utsträckning personuppgifter behandlas. Dataskyddsförordningen anger inte vilka åtgärder som ska vidtas, utan det är upp till dig som personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde att bedöma vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som kan behöva vidtas.
- Tredjelandsöverföring 1
Dataskyddsförordningen gäller inom EU:s samtliga medlemsländer, vilket bland annat innebär att samtliga länder har ett likvärdigt skydd för personuppgifter och personlig integritet. Det innebär också att personuppgifter fritt får överföras inom medlemsländerna utan begränsningar. Motsvarande regler gäller emellertid inte när personuppgifter överförs till länder utanför EU eller EES. Sådan överföring kallas för överföring av personuppgifter till tredjeland. Dataskyddsförordningen innehåller regler om när sådan överföring är tillåten.
- Datadelning 3
- Medarbetarbrott 18
Medarbetarbrott är sådana brott som begås i företag, organisationer eller myndigheter. Ungefär vart tredje företag i Sverige är drabbat och brotten är oftast av ekonomisk art som exempelvis bokföringsbrott, förskingring, insiderbrott, stöld m.m.
Medarbetarbrott är kostsamt för företagen och kan i vissa fall leda till företagets fall. Det är viktigt att arbeta förebyggande mot medarbetarbrott genom till exempel förstärkta interna kontroller, god bolagsstyrning och CSR (Corporate Social Responsibility).
- Penningtvätt 13
Penningtvätt är ett sätt att omvandla pengar som kommer från brottslig verksamhet, exempelvis narkotikaaffärer, rån eller skattebrott, till legala medel. I Sverige har vi i huvudsak två lagar som reglerar bekämpningen av penningtvätt: Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) samt lagen om straff för penningtvättsbrott.
- Allmänna lagkrav 5
- Dataskyddsförordningen 91
Dataskyddsförordningen reglerar hur företag och andra verksamheter ska hantera personuppgifter. Förordningen ställer exempelvis höga krav på rättslig grund för behandling, information till de registrerade, dokumentationsskyldighet och säkerhet för personuppgifter. Här hittar du mallar som hjälper dig att efterleva de krav som ställs i dataskyddsförordningen.
- Datadelning 3
Det är vanligt förekommande att verksamheter delar/överför personuppgifter till varandra. Sådan delning måste följa dataskyddsförordningens bestämmelser. Det är därför av vikt att säkerställa att delningen är laglig. Det ställs inte några uttryckliga krav på att parterna ska upprätta ett avtal (så länge det inte är fråga om en personuppgiftsbiträdesrelation), men det är ändå rekommendabelt att upprätta ett avtal för att tydliggöra respektive parts ansvar för personuppgifterna. Tänk på att ett datadelningsavtal endast ska upprättas mellan parter som båda är personuppgiftsansvariga.
- Dataskyddsombud 2
Vissa verksamheter omfattas av kravet på att utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera i vilken utsträckning verksamheten efterlever dataskyddsförordningens bestämmelser. Det kan exempelvis ske genom kontroller och utbildningsinsatser. Även om du inte är skyldig att utse ett dataskyddsombud kan det ändå vara klokt att utse ett, eftersom det underlättar regelefterlevnaden i verksamheten. Ett dataskyddsombud kan utses såväl internt som externt.
- De registrerades rättigheter 18
De registrerade har ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Det är bland annat fråga om rätt till information, rätt till rättelse, rätt till radering, rätt till begränsning, rätt att göra invändningar samt dataportabilitet. De registrerade har även rätt att motsätta sig direktmarknadsföring. Du måste säkerställa att de registrerade på ett enkelt sätt kan ta tillvara sina rättigheter, och du måste informera dem om deras rättigheter, vilket lämpligen sker genom verksamhetens personuppgiftspolicy.
- Energisektorn och personuppgifter 1
Aktörer inom energisektorn behandlar i regel en stor mängd personuppgifter, och dessa personuppgifter kan i kombination avslöja integritetskänslig information om de registrerade. Det ställs därför höga krav på säkerhet, vilket innebär att många aktörer inom branschen behöver vidta mycket omfattande förändringsåtgärder för att leva upp till de stränga krav som ställs.
- GDPR-handbok 1
GDPR-handboken hjälper dig att få en god överblick över företagets GDPR-arbete. Med hjälp av handboken riskerar du inte att missa några viktiga dokument om företagets personuppgiftsbehandling. GDPR-handboken är också ett bra verktyg för att informera alla medarbetare om vad som gäller i fråga om personuppgiftsbehandling i företaget. Vi hänvisar till närapå alla våra GDPR-mallar i handboken, vilket gör att du inte missar att ta del av någon av dem.
- Kamerabevakning 4
Om du avser att kamerabevaka en viss plats behöver du följa reglerna i dataskyddsförordningen, eftersom enskilda personer identifieras eller kan identifieras genom bevakningen. Samma regler avseende personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen gäller även vid kamerabevakning. Under vissa förutsättningar behöver du ansöka om tillstånd för kamerabevakning, och då gäller reglerna i kamerabevakningslagen.
- Konsekvensbedömning 2
Om du avser att påbörja en behandling av personuppgifter som kan leda till en hög risk för de registrerade kan du vara skyldig att göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Något förenklat syftar en sådan bedömning till att förutse och förebygga risker och på så sätt skydda de registrerade. Det är av vikt att vidta åtgärder för att minimera förverkligandet av riskerna innan du påbörjar behandlingen i fråga.
- Nyhetsbrev och personuppgifter 1
När du avser att skicka nyhetsbrev eller göra andra utskick behöver du följa flera regelverk, bland annat marknadsföringslagen och dataskyddsförordningen.
Utöver att de rent marknadsrättsliga reglerna måste efterlevas måste du också säkerställa att det finns en rättslig grund för den behandling av personuppgifter som sker när nyhetsbrev eller andra skrivelser skickas ut. De rättsliga grunder som är mest lämpliga att stödja personuppgiftsbehandlingen på är samtycke eller berättigat intresse (intresseavvägning).
Utskick av nyhetsbrev kan ske med de rättsliga grunderna samtycke och i vissa fall berättigad intresse (intresseavvägning). För att underlätta efterlevnaden av de regler som finns kan du med fördel ta del av DokuMeras checklista om nyhetsbrev och personuppgiftshantering.
- Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde 14
I den här kategorin finner du grundläggande information om dataskyddsförordningen. Du kan även läsa mer om dina skyldigheter som personuppgiftsansvarig respektive personuppgiftsbiträde.
Om du känner dig osäker på hur du ska arbeta för att leva upp till de regler som ställs i dataskyddsförordningen rekommenderas processbeskrivningen och checklistan om dataskyddsförordningen. Dessa dokument är introducerande och hjälper dig att förstå vilka övriga dokument som du kan behöva i din verksamhet.
- Personuppgiftsbehandling i vårdsektorn 7
Inom vårdsektorn gäller särskilda bestämmelser för behandling av personuppgifter, vilka bland annat framgår av patientdatalagen. Reglerna ställer höga krav på dig som vårdgivare att vidta långtgående säkerhetsåtgärder till skydd för personuppgifterna.
I den här kategorin kan du läsa mer om dina skyldigheter enligt dataskyddsförordningen och patientdatalagen.
- Personuppgiftsbiträdesavtal 8
När någon behandlar personuppgifter enligt den personuppgiftsansvariges instruktioner är denne att betrakta som personuppgiftsbiträde. Dataskyddsförordningen ställer i sådana situationer krav på att parterna ska upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal som bland annat reglerar parternas respektive rättigheter och skyldigheter.
Ta hjälp av mallarna i denna kategori när du behöver upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal så riskerar du inte att förbise lagstadgade krav.
- Personuppgiftsincident 2
När en personuppgiftsincident inträffar behöver du snabbt vidta åtgärder. Du behöver bland annat informera de registrerade om det inträffade, och du kan under vissa omständigheter även vara skyldig att anmäla personuppgiftsincidenten till Datainspektionen.
- Policydokument 6
Som personuppgiftsansvarig har du ett informationsansvar i förhållande till de registrerade. Ett bra sätt att uppfylla ansvaret är att upprätta en policy som beskriver hur du behandlar deras personuppgifter. En väl genomarbetad policy är ett effektivt sätt att uppfylla många av dataskyddsförordningens bestämmelser. Se därför till att ägna såväl tid som omsorg åt att upprätta policyer som ligger väl i linje med den behandling som sker i din verksamhet.
- Register/förteckning 2
De allra flesta verksamheter ska upprätta ett register eller en förteckning över de behandlingar av personuppgifter som sker i verksamheten. Det finns vissa undantag från detta krav, men Datainspektionen rekommenderar trots detta alla verksamheter att föra ett register för att få kännedom om vilka behandlingar som utförs. En sådan kännedom gör det också enklare att uppfylla verksamhetens informationsansvar och upprätta policyer, riktlinjer och rutiner för personuppgiftshantering.
- Rekrytering och personuppgifter 1
När du ska påbörja ett rekryteringsförfarande kommer du inte sällan att behandla ett stort antal personuppgifter. Det är bland annat fråga om ansökningshandlingar, referenser, namn, adress, e-mailadress samt övrig information som de sökande lämnar till dig.
Du behöver ta höjd för dataskyddsförordningens bestämmelser när du utformar rekryteringsprocessen och rutinerna kring den. Det ställs i regel krav på samtycke från de sökande gällande din behandling av de sökandes personuppgifter, och du måste i förväg informera de sökande om hur du avser att hantera deras personuppgifter. Ta del av DokuMeras mall om rekrytering och personuppgiftsbehandling så minskar du riskerna för att du behandlar de sökandes personuppgifter på ett felaktigt sätt.
- Rättsliga grunder och principer för behandling m.m. 16
All behandling av personuppgifter kräver rättslig grund. Det finns sex rättsliga grunder: samtycke, avtal, intresseavvägning, rättslig förpliktelse, myndighetsutövning och allmänt intresse samt grundläggande intresse. En behandling som inte har stöd i någon av dessa grunder är inte laglig.
All personuppgiftsbehandling måste också ske i enlighet med de grundläggande principerna. Principerna innebär bland annat att du endast får behandla personuppgifter för berättigade och särskilt angivna ändamål, att du inte ska behandla fler personuppgifter än vad som behövs och att du ska radera personuppgifterna när du inte längre behöver dem.
I denna kategori kan du läsa mer om de rättsliga grunderna och de grundläggande principerna. Dessa regler ligger till grund för de rutiner, riktlinjer och policyer som du behöver utarbeta och införliva i verksamheten.
- Skolverksamhet och personuppgiftshantering 1
Det är framför allt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som reglerar hur personuppgifter ska hanteras. Inom vissa branscher och verksamheter finns det emellertid kompletterande regler, vilket bland annat gäller för skolverksamheter. Inom skolområdet behandlas mycket varierande slag av personuppgifter om elever. Det är bland annat fråga om uppgifter gällande elevers fysiska och psykiska hälsa, sociala situation, utveckling, omdömen, känsliga personuppgifter i åtgärdsplaner m.m. Detta kräver en noggrann avvägning mellan elevernas integritet och skolans uppdrag samtidigt som barnens rätt också särskilt ska skyddas. Det är av denna anledning som särskilda regler finns inom skolområdet.
- Säkerhet 1
Informationssäkerhet handlar om att vidta åtgärder för att förhindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs. Säkerheten för de personuppgifter som behandlas i verksamheten ska därför vara ett prioriterat arbetsområde för varje personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde.
Om du ska bedriva ett effektivt och verkningsfullt informationssäkerhetsarbete behöver du analysera och utvärdera risker samt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra riskernas förverkligande. Hur omfattande säkerhetsåtgärder som ska vidtas beror bland annat på vilka kategorier av personuppgifter som behandlas och i vilken utsträckning personuppgifter behandlas. Dataskyddsförordningen anger inte vilka åtgärder som ska vidtas, utan det är upp till dig som personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde att bedöma vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som kan behöva vidtas.
- Tredjelandsöverföring 1
Dataskyddsförordningen gäller inom EU:s samtliga medlemsländer, vilket bland annat innebär att samtliga länder har ett likvärdigt skydd för personuppgifter och personlig integritet. Det innebär också att personuppgifter fritt får överföras inom medlemsländerna utan begränsningar. Motsvarande regler gäller emellertid inte när personuppgifter överförs till länder utanför EU eller EES. Sådan överföring kallas för överföring av personuppgifter till tredjeland. Dataskyddsförordningen innehåller regler om när sådan överföring är tillåten.
- Datadelning 3
- Ekonomi och redovisning 122
Företaget använder informationen från bokföringen till att styra verksamheten och informera aktieägare och andra intressenter. Alla som driver någon form av näringsverksamhet är också skyldiga att bokföra sina verifikationer enligt bokföringslagen och årsredovisningslagen.
- Attestrutiner 5
Att attestera är att skriftligen intyga riktigheten av ett dokument, t.ex. godkänna en faktura. Attestrutiner är en del av ett företags interna kontrollsystem och bekräftar att en affärshändelse överensstämmer med företagets regelverk och beslut. Bra attestrutiner minskar risken för missförstånd och besparar alla inblandade från mycket bekymmer.
- Avstämningar 44
Avstämningar innebär att företaget kontrollerar sin bokföring genom att se till att de affärshändelser som skett under perioden blivit korrekt redovisade i bokföringen.
Avstämning görs för vissa tillgångs- och skuldkonton och saldot på dessa konton kontrolleras mot andra underlag, t.ex. bankens kontoutdrag, räkning av kassan, obetalda kundfakturor etc. Först när avstämningen är klar kan rapporterna användas som beslutsunderlag. Vissa konton, som t.ex. kundfordringar, arbetsgivaravgifter och banklån bör man kontrollera ofta.
- Betalningar 5
Betalningar är ekonomiska transaktioner vid köp av en vara eller tjänst. Vid redovisning är det viktigt att se till att alla betalningar bokförs rätt. Köplagen reglerar alla transaktioner med lös egendom - vid försenad betalning kan företaget t.ex. ha rätt till dröjsmålsränta och som köpare kan man få en betalningsanmärkning.
- Ekonomihandbok 2
Med en ekonomihandbok kan företaget skapa en säkerhet kring ekonomiska sysslor och genom detta skapa rutiner som förhoppningsvis minskar diverse kostnader, bland annat transaktionskostnader.
- Fakturering 14
Fakturering är en av de viktigaste aktiviteterna i ett företag. En faktura är ett skriftligt krav på betalning från säljaren till köparen, som används som en verifikation i bokföringen. För att kunna godkännas av Skatteverket måste den innehålla vissa uppgifter.
De flesta företag har i dag någon form av datasystem för fakturahantering, dessa delas in i dels faktureringssystem för att sköta utfaktureringen, dels i leverantörsreskontra som håller ordning på inkommande fakturor. Det gäller att få betalt för sina kundfordringar så snabbt som möjligt så att inte kapital binds upp i onödan.
- Kontrollbalansräkning 4
Kontrollbalansräkning (en särskild balansräkning) måste utföras när ett företag är i kris och har anledning att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller när det vid utsökning har visat sig att aktiebolaget saknar utmätningsbara tillgångar.
Likvidation eller återställning av hela det registrerade aktiekapitalet måste ske om det visar sig att halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat. Om detta bestäms i en extra bolagsstämma. Reglerna om kontrollbalansräkning är till för att skydda bolagets borgenärer eftersom ett bolag inte ska kunna drivas vidare om det finns risk för obestånd.
- Kundreskontra 10
Kundreskontra är en sidoordnad bokföring där företaget samlar uppgifter om kunderna, obetalda och betalda fakturor, returer, påminnelser m.m. Det finns ett reskontrakonto per kund och där specificeras de transaktioner som kan vara summerade på huvudkontona.
Med ett bokföringsprogram uppdateras bokföringen automatiskt då du lägger in uppgifter i reskontran och programmet kan även göra dig uppmärksam på vilka fakturor som förfaller inom kort. Företagets behov styr olika kundreskontras utformning, vilka ofta integreras med faktureringsrutiner och kundstatistik som sedan är underlag vid betalningsprognoser. Det finns även reskontran för leverantörer och löner.
- Lager 4
Lager är förvarade kommersiella varor eller dessas värde i en bokföring. Lager förekommer på flera ställen i en produktionskedja och distributionskedja, där dess uppgift kan vara att ge kontinuitet i tillverkningen, att upprätthålla fastlagd leveransservice eller att verka efterfrågeutjämnande.
Alla företag behöver ett buffertlager men ett stort lager binder mycket av företagets kapital och kräver lagerutrymme som kostar pengar. Ett litet lager binder jämförelsevis mindre av företagets kapital men risken ökar om något inträffar med t.ex. leverantörens produktion. Företag med pålitliga leverantörer kan använda sig av just in time-lagerhållning, där det som beställts kommer till företaget exakt vid avtalad tidpunkt.
- Leverantörsreskontra 7
Leverantörsreskontra är en sidoordnad bokföring där företaget samlar uppgifter om leverantörerna, obetalda och betalda fakturor, kreditfakturor m.m. och hanteras vanligtvis i ett bokföringsprogram. Det finns ett reskontrakonto per leverantör och där specificeras de fakturor och betalningar som kan vara summerade på huvudkontona.
Leverantörsreskontra integreras ofta med inköpsstatistik och används sedan som underlag vid betalningsprognoser. Ett företags storlek och behov påverkar utformning och antal leverantörsreskontra. Det finns även reskontran för kunder och löner.
- Löpande bokföring 7
Löpande bokföring är en kronologisk, kontinuerlig och systematisk registrering av ett företags affärshändelser på olika konton och ska upprättas enligt god redovisningssed (praxis). Det gäller t.ex. uppkomna skulder och fordringar samt in- och utbetalningar.
Den löpande bokföringen sammanställs i ett årsbokslut eller årsredovisning vid räkenskapsårets slut. Alla aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och juridiska personer är enligt bokföringslagen och årsredovisningslagen skyldiga att bokföra och redovisa vad som hänt i ekonomin under året.
- Policy 2
Med en policy kan du informera medarbetarna om hur de förväntas agera i och hantera olika situationer som kan förekomma i arbetslivet.
En policy bör inte vara för omfattande. Det är bättre att komplettera med dokument som mer detaljerat beskriver riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska utföras i praktiken.
- Pärmar för ekonomi och redovisning 11
Att ha ordning och reda bland sina papper är viktigt för att kunna arbeta så effektivt som möjligt. Hos DokuMera finner du pärmregister som hjälper dig att strukturera upp dina papper och gör det enkelt att snabbt hitta det du letar efter.
- Rapportering 2
Rapportering är en del av ett företags ekonomistyrning och baseras på dess bokföring och redovisning. Exempel på olika rapporter är bl.a.: delårsrapport, årsredovisning och nyckeltalsrapport. Internredovisning är en rapport riktad bl.a. till ett företags aktieägare medan en extern rapport är riktad till staten, allmänheten m.m.
- Redovisnings- och revisionstjänster 4
Som regel ska alla aktiebolag ha en godkänd eller auktoriserad revisor. Sedan den 1 november 2010 finns nu ett undantag från denna regel. Det gäller privata aktiebolag som uppfyller två eller fler av kriterierna mindre än 3 anställda, mindre än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller mindre än 3 miljoner i nettoomsättning. Dessa bolag kan numera välja om de ska ha revisor eller inte.
- Räknare 5
Det finns många situationer då det är värdefullt att ha ett uträkningsverktyg till hjälp. Använd dig av DokuMeras räknare för att exempelvis räkna ut moms, bankgiroutbetalningar eller plusgiroutbetalningar. Hos oss finner du även räknare för summa- och differensräkning samt kombinationsräkningar.
- Vinstuttag 1
Vinstuttag kan ske på flera sätt i de företag där ägare själva även är verksamma. För sådana s.k. fåmansföretag gäller särskilda skatteregler (rörande utdelning, kapitalvinst och inkomstfördelning) för att ägarna till viss del ska beskattas på liknande sätt som anställda, för inkomster från företaget.
- Attestrutiner 5
- Ekonomisk förening 11
En ekonomisk förening driver ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av. En ekonomisk förening bildas genom att tre eller flera fysiska eller juridiska personer blir sådana medlemmar i föreningen som inte är investerande medlemmar, antar stadgar för föreningen och väljer styrelse och minst en revisor.
Varje medlem ska betala en insats till föreningen och eventuellt en årlig medlemsavgift. I stadgarna ska det stå hur mycket medlemmarna ska betala. I stadgarna kan det även finnas ett krav på en inträdesavgift. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder, men däremot kan de förlora den egna insatsen.
- Fastighet och hyra 116
I denna kategori hittar du dokument gällande arrende och nyttjanderätter, entreprenad, förvaltning, hyra samt köp och försäljning. Exempel på dokument kan vara köpekontrakt/köpebrev, lagfartsansökan, överlåtelse, pantsättning eller utmätning. Hänsyn bör även tas till t.ex. fastighetsskatt, som bestäms av fastighetens marknadsvärde.
- Arrende och nyttjanderätter 22
Arrende och nyttjanderätter är nyttjandeupplåtelse mot ersättning. Det finns fyra typer av arrende: anläggningsarrende, bostadsarrende, jordbruksarrende och lägenhetsarrende.
Nyttjanderätter är rätter att nyttja/använda en fastighet, vanligtvis under viss tid och i utbyte mot ersättning. Exempel på nyttjanderätt är hyra och arrende. Den som arrenderar ett jordbruk, arrenderar mark där han eller hon har sitt bostadshus eller hyr en bostad har viss rätt att få sitt avtal förlängt.
Lagar och förordningar angående arrende och nyttjanderätter återfinns i jordabalken (JB).
- Fastighetsöverlåtelse 18
Muntliga avtal är i många fall bindande, så är dock inte fallet vid fastighetsöverlåtelse. Här krävs ett skriftligt avtal för att överlåtelsen skall anses som giltig. Fastighetsöverlåtelse kan ske genom exempelvis testamente, gåva eller köp.
Det skriftliga avtalet vid ett köp av en fastighet består av två delar, dels köpekontraktet men också köpebrevet. Utformningen av köpekontraktet är reglerat i jordabalken och skall innehålla alla villkor som ska gälla för köpet. Om kontraktet inte följer kraven som ställts upp i jordabalken är det ogiltigt. Köpebrevet används vid ansökan av lagfart.
Lagfart ansöker du om hos inskrivningsmyndigheten och är en officiell registrering av ett förvärv av fast egendom. Inom tre månader efter det att åtkomsthandlingen upprättats skall lagfartsansökan inkomma till myndigheten. Det finns dock vissa avvikelser från denna regel vilket framgår av 20 kap. 2 § jordabalken.
- Fullmakt 4
Med en fullmakt kan du ge någon rätt att företa rättshandlingar som att exempelvis ingå avtal i ditt namn gentemot tredje person. Fullmaktsgivare kallas den person som ger fullmakten och den som mottar den kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
- Köpekontrakt och köpebrev 14
Fastighetsköp regleras i jordabalken som ställer stränga formkrav på köpekontraktets utformning. Det räcker med att något formkrav inte uppfylls för att avtalet skall vara ogiltigt. Köpekontraktet skall upprättas skriftligen och bland annat innehålla uppgifter om fastigheten, köpeskilling och naturligtvis både köparens och säljarens underskrifter.
Ett köpebrev upprättas i samband med fastighetsöverlåtelsen och lämnas till inskrivningsmyndigheten vid ansökan om lagfart.
- Fullmakt 4
- Förvaltning 7
Förvaltning handlar om att sköta och administrera en fastighet åt dess ägare. Förvaltaren tar emot hyra, svarar för underhållsskötsel, annonserar ut lediga lokaler m.m. Fastighetsförvaltaren är den som ser till att allting fungerar ordentligt för hyresgästen och kan i vissa fall också vara ansvarig för utbyggnad av lokaler eller bostäder. Inom fastighetsförvaltning ingår också att agera som medlare mellan hyresvärden och hyresgästen.
- Hyra - För hyresgäst 8
Ett hyresavtal kan upprättas för både fast som för lös egendom och innebär att man upplåter rätten att nyttja egendomen. Ett muntligt hyresavtal är giltigt men det är alltid säkrast att upprätta ett skriftligt sådant för att kunna använda som bevis om det skulle bli nödvändigt.
Vid hyra av bostad finns möjligheten att teckna antingen ett första- eller ett andrahandskontrakt. Skillnaden dem emellan är att förstahandskontraktet tecknas mellan hyresvärden och hyresgästen medan ett andrahandskontrakt är ett avtal mellan hyresgäst och hyresgäst. För att få hyra i andra hand krävs dock hyresvärdens samtycke, eller bostadsrättsföreningens godkännande om det är fråga om en bostadsrätt. Den som hyr ut i andra hand är fortfarande ansvarig gentemot hyresvärden.
Ett hyreskontrakt sägs lämpligen upp skriftligen även om det inte i alla lägen är ett krav. Olika regler för uppsägningen gäller för hyresgästen och hyresvärden.
- Hyra - För hyresvärd 32
Genom ett hyresavtal upplåter du som hyresvärd rätten att nyttja hela eller delar av ett hus. Även om muntliga avtal i detta fall är bindande rekommenderas ändå att skriftliga hyresavtal upprättas som säkerhet för både hyresvärden och hyresgästen.
För att din hyresgäst i sin tur ska få lov att hyra ut bostaden till annan person krävs ett godkännande från dig som hyresvärd. Om hyresvärden inte godkänt andrahandsuthyrningen men hyresgästen ändå väljer att upplåta lägenheten via andrahandsuthyrning kan hyresvärden få rätt att säga upp hyreskontraktet. Vid andrahandsuthyrning är det fortfarande den hyresgäst som innehar förstahandskontraktet som är ansvarig gentemot hyresvärden.
Det är i regel enklare för hyresgästen att säga upp hyresavtalet än det är för hyresvärden eftersom hyresgästen har ett så kallat besittningsskydd. Detta är dock något som kan avtalas bort. En hyresvärd måste ha särskilda skäl, så som olovlig andrahandsuthyrning, för att kunna säga upp ett hyreskontrakt.
- Hyresavtal - Lokal 31
I jordabalken finns de föreskrifter som gäller vid hyresavtal av hus eller del av hus. Ett hyresavtal för en lokal gäller ofta för en bestämd tid och förlängs automatiskt om det löper över längre tid än nio månader. Trots att avtalet är tidsbestämt så krävs alltså en uppsägning för att det inte skall förlängas.
En lokal kan liksom en bostad hyras ut i andra hand. Liksom vid andrahandsuthyrning av bostad krävs fastighetsägarens godkännande, det gäller dock inte om det endast är en del av en lokal som skall hyras ut i andra hand. Det är fortfarande den hyresgäst som har hyresavtalet med fastighetsägaren som är ansvarig gentemot denne för skador och dylikt som kan uppkomma.
Ett hyresavtal för andrahand får inte löpa på samma tid som ett hyresavtal för förstahands eftersom andrahandshyresgästen måste kunna sägas upp om den som innehar hyresavtalet för lokalen i förstahand själv blir uppsagd.
- Samäganderättsavtal 4
Samäganderätt regleras i samäganderättslagen (1904:48) och innebär att två eller fler, gemensamt äger en egendom. Sådana fall kan uppkomma genom exempelvis arv, gåva eller genom gemensamt förvärv av egendomen.
Varje åtgärd som skall göras med den samägda egendomen kräver samtliga delägares godkännande. Undantaget från denna regel är nödvändiga och brådskande åtgärder. Kan delägarna inte enas om hur egendomen ska förvaltas kan rätten, på begäran av någon av delägarna, utse en god man. Var och en av delägarna kan också begära att de övriga ska lösa ut denne och om så inte sker, kräva att egendomen säljs.
Ett samäganderättsavtal upprättas skriftligen och reglerar frågor mellan delägare om förvaltningen av egendomen.
- Arrende och nyttjanderätter 22
- Finans 87
Finans och finansiering är förhållandet mellan inkomster och utgifter/tillgångar och skulder inom ett företag samt hur företaget hanterar och kontrollerar dessa tillgångar. Finansiering handlar om att anskaffa kapital genom t.ex. banklån eller riskkapital, som sedan kan användas till diverse investeringar i maskiner, lokaler och löner m.m.
- Kreditgivning 5
Kreditgivning är att:
- ge en part rätt att mot en viss ersättning, främst ränta, disponera en viss summa pengar tillhörande en kreditgivare (vanligtvis en bank). - ge anstånd med betalning vid köp av en vara eller en tjänst.
Då något av ovanstående inträffar har man fått kredit.
- Lån med avskiljbara teckningsoptioner 7
Lån med avskiljbara teckningsoptioner är skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, vilket innebär att med skuldebreven följer en rätt att få teckna aktier. Denna rätt kan vara knuten till skuldebrevet eller avskiljbar, vilket är det vanligaste. Skuldebrevet kan ses som ett långfristigt lån. Även dessa lån måste registreras hos Bolagsverket.
- Lån och säkerhet 68
Med lån och säkerhet kan man säkra kapital till sitt företag. Lån kan vara antingen långfristiga och förfalla till betalning efter mer än ett år eller kortfristiga, alltså förfalla till betalning inom ett år. Här hittar du dokument rörande bl.a. låneansökan till bank, amorteringsuppskov och förfrågan om borgensmannabyte.
- Borgen 19
Att gå i borgen för någon innebär att man (borgensmannen) i en borgensförbindelse lovar att betala gäldenärens skuld till fordringsägaren (borgenären), om gäldenären inte betalar den. Det finns flera typer av borgen t.ex. enkel borgen, proprieborgen och solidarisk borgen.
Även om borgensmannen tvingas betala skulden slipper inte gäldenären ifrån sin skuld. Borgensmannens regressrätt innebär att gäldenären fortfarande är skyldig att betala skulden, men nu inte till borgenären utan till borgensmannen.
- Förlagslån 4
Förlagslån är ett långfristigt (vanligtvis 10-15 år) lån, utan särskild säkerhet, upptaget av banker och större industriföretag. Vid konkurs ger förlagslån rätt till betalning först efter att andra skulder är betalda till skillnad från t.ex. obligationer men den sämre prioriteten och säkerheten kompenseras av en högre räntesats.
Förlagsupplåning har blivit ett alternativ till nyemission av aktier; fördelen ligger framför allt i att förlagslåneränta är avdragsgill, vilket utdelning till aktieägarna inte är.
- Kvitto 1
Här får du experthjälp med att skriva ett giltigt kvitto vid utfärdande eller upptagande av lån. Ett skriftligt underlag är alltid bra att ha vid t.ex. en eventuell tvist.
- Låneavtal 7
Vid undertecknande av låneavtal är det viktigt att studera lånevillkoren. Väsentliga villkor för en låntagare är lånekostnader (t.ex. ränta), återbetalningsplan och amorteringsvillkor och uppsägningsvillkor. Ett låneavtal innebär inte bara skyldighet att återbetala lånet utan också andra skyldigheter, till exempel skyldigheten för låntagaren att underrätta långivaren om förändringar i sin ekonomi. Viktiga saker att tänka på vid undertecknandet:
- Kontrollera att alla överenskomna villkor skrivs in i avtalet. - Se till att du alltid får en kopior av skuldebrev, amorteringsplan etc. - Studera avtalets låneförsäkringsvillkor noga.
- Moderbolagsgarantier 1
I en koncern är det moderbolaget som är huvudbolag. Under moderbolaget finns ett eller flera dotterbolag, och det är moderbolaget som innehar kontrollen över dotterbolaget eller dotterbolagen. Moderbolag och dotterbolag bildar tillsammans en koncern.
En moderbolagsgaranti är en form av ekonomisk garanti från moderbolaget. Garantin innebär att moderbolaget åtar sig betalningsskyldighet för dotterbolagets förpliktelser och/eller vid konkurs.
- Pantsättning 9
Vid pantsättning lämnas en sak, ett värdepapper m.m., som säkerhet för en fordran. En panthavare är den som har tagit emot en pant (vanligtvis borgenär) och en pantsättare är den som äger det som pantsatts (vanligtvis gäldenär). Pantsättningen består av två moment:
- Ett fordringsavtal måste finnas. - Ett pantavtal ska träffas.
Om gäldenären inte betalar sin skuld, kan borgenären sälja panten och betala ev. överskott till pantsättaren.
Det finns olika former av pant:
- Handpant, som omfattar lös egendom. - Underpanträtt, som handlar om fast egendom (fastighetsinteckning) eller lös egendom av större storlek, t.ex. fartyg eller flygplan.
När ett företag pantsätts kallas det företagsinteckning.
- Skuldebrev 25
Ett skuldebrev är ett skriftligt löfte att betala en penningsumma eller att återbetala en skuld. Ett skuldebrev kan t.ex. vara en revers, obligation eller postväxel.
Det finns två typer av skuldebrev, enkla skuldebrev och löpande skuldebrev.
Det enkla skuldebrevet är ställt till en viss person. På ett enkelt skuldebrev ska det alltså finnas en uppgift om vem som ska ha betalt. Enkla skuldebrev är inte tänkta att överlåtas men vid överlåtelse får inte en förvärvare av skuldebrevet bättre rätt emot gäldenären än vad överlåtaren hade.
- Stödbrev m.m. 2
Stödbrev (eller letter of comfort) är ett åtagande från någon att verka för en viss sak, dock utan legal förpliktelse. Letters of comfort används oftast av moderföretag i en koncern som genom stödbrevet förbinder sig eller i vart fall åtar sig att verka för att dotterbolaget kommer att betala sina skulder i syfte att dotterbolaget skall beviljas kredit.
Stödbrevet används främst då moderföretag inte vill ta upp garantier eller borgensåtaganden i sina årsredovisningar. Giltigheten i avtalet beror i stort på hur handlingen utformats. Andra liknade uttryck som används är letter of support, letter of responsibility och letter of awareness.
- Borgen 19
- Optionsavtal 2
Med ett optionsavtal kan du reglera överlåtelser av optioner. Innehavaren av en option har rätt att köpa eller sälja aktier till ett förutbestämt pris under en bestämd tidsperiod eller vid en bestämd tidpunkt.
Optioner köps och säljs oftast på en reglerad marknad t.ex. Stockholmsbörsen men privatpersoner eller företag kan teckna avtal utanför en reglerad marknad.
- Policy 1
En policy innebär riktlinjer med inbäddad avsiktsförklaring och är till för att styra beslut, handling och uppnå specifika mål. Till skillnad från lagar och regler som ibland förbjuder specifika handlingar är avsikten med en policy snarare att vägleda till den handling som rimligen ger önskat resultat.
- Upptagande av kapitalandelslån 2
Såväl vinstandelslån som kapitalandelslån definieras som lån där räntan eller det belopp med vilket återbetalning ska ske helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella ställning.
Ett kapitalandelslån kan sägas vara en blandning av eget kapital och främmande kapital. För investeraren är lånet likt en aktie, eftersom kapitalandelslånets utveckling är knuten till bolagets utveckling. Däremot saknar finansiären inflytande i bolaget, vilket aktieägaren inte gör.
- Upptagande av vinstandelslån 2
Vinstandelslån (kallas även vinstandelsbevis eller lånedebentures) är lån som tas av ett aktiebolag mot obligationer eller andra skuldebrev. Vinstandelslånet kan även vara konvertibelt till aktier och räntans storlek styrs helt eller delvis av bolagets utdelning eller vinst. Innehavaren beskattas för kapitalvinst och ränta på lånet efter samma regler som gäller för aktier. Regler för vinstandelslån återfinns i aktiebolagslagen.
- Kreditgivning 5
- Företagssäkerhet 11
Med företagssäkerhet menas hanteringen av företagets säkerhet som helhet. Företagssäkerhete utgör en del av företagsverksamheten och stöder företagets resultatmål.
Med säkerhetsverksamheten ligger tyngdpunkten på en förebyggande, preventiv verksamhet som går ut på att avvärja olyckor och farliga situationer, skador och kriminell verksamhet samt skapa en verksamhetsberedskap för dylika situationer.
- Försäljning och marknadsföring 70
Försäljning och marknadsföring är två av ett företags allra viktigaste uppgifter.
Försäljning kan vara dels överlåtelse av en vara till en köpare mot avtalad ersättning men även den process som tar plats när köpare och säljare kommer överens om en affär.
Marknadsföring kan beskrivas som att finna och behålla kunder för sin produkt eller tjänst på marknaden, att visa upp sig och göra sig hörd för att öka sin försäljning. Marknadsföring är alltså betydligt mer än bara reklam.
Försäljning är den största delen av all kommersiell verksamhet och marknadsföring är den aktivitet som gör försäljning möjlig. Ansvaret för försäljningen kan ligga på både säljare, återförsäljare, partners eller liknande.
- Budgetering 14
Vid budgetering gör man en ekonomisk plan som vanligtvis löper över ett år och ger större kontroll över företagets ekonomiska resurser. En budget kan innefatta ett helt företag men även enstaka projekt eller avdelningar. Genom att budgetera kan företaget stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade och därifrån fatta relevanta beslut.
- Internet 8
Den största fördelen med Internet är dess kostnadseffektivitet och räckvidd men också tillgängligheten och möjligheten för kunden att interagera med företaget på ett smidigt sätt. Försäljning och marknadsföring över Internet når många fler potentiella kunder än den traditionella.
Digitala och digitalt överförda produkter och tjänster lämpar sig självklart mycket bra för att sälja via Internet, t.ex. musik, film, datorprogramvara, banktjänster, nyhetstjänster etc., men även försäljning av andra produkter bara ökar för varje år. En informativ och proffsig webbplats är viktig för alla företag och policys rörande cookies, personuppgifter och annan sekretessbelagd information måste också utformas.
- Marknadsföring och E-postmarknadsföring 2
E-postmarknadsföring eller emailmarknadsföring är en form av direkt marknadsföring som går ut på att skicka e-post/email över Internet till gamla och nya kunder för att dels lansera nya produkter och tjänster men också underhålla kundrelationer.
E-postmarknadsföring har vuxit i takt med Internetanvändandet och är numera ett snabbt och kostnadseffektivt verktyg. För att ens utskick inte skall klassas som s.k. spam är det säkrast att först fråga mottagaren om tillstånd att skicka e-post.
I flera avseenden gäller samma regler vid e-postmarknadsföring som traditionell marknadsföring, även om vissa regler endast tar sikte på digital marknadsföring.
- Mässa 7
En mässa är en marknad, oftast en årligen återkommande utställning av produkter och tjänster, i allmänhet med sikte på återförsäljare. Mässor är ett effektivt sätt att skapa personliga relationer och möten.
För att lyckas med mässdeltagandet krävs att företaget ställt upp mål över vad man vill uppnå (t.ex. att skaffa nya kundkontakter, återförsäljare eller agenter, lansera en ny produkt eller tjänst, testa marknaden m.m.) och att planeringen och genomförandet sköts på ett bra sätt. Mässdeltagande ska samverka med andra marknadsförings- och säljaktiviteter.
- Planering 13
Planering kan förklaras som den formella process som används vid utförandet av dokument, diagram eller möten där viktiga frågor skall diskuteras. Att planera är viktigt för att genomförandet av en aktivitet skall uppnå önskad effekt.
- Pressmeddelanden 4
Pressmeddelanden skickas till media i syfte att sprida information med nyhetsvärde. Texten skickas vanligtvis med e-post eller fax, till tidningar, radio och TV. Ett pressmeddelanden är en del av public relations (PR) som kan få stor genomslagskraft och är ett effektivt verktyg för att få kostnadsfri uppmärksamhet.
- Prissättning 3
Prissättning är de beräkningar av det pris företaget måste ta ut för en vara för att få täckning för sina kostnader, för att nå en viss marginal o.s.v. Prissättningen styrs av en mängd olika interna och externa faktorer bland annat:
- inköps- och hemtagningskostnader - rörelsekostnader (indirekta kostnader) - vinstkrav - politiska beslut (t.ex. moms) - varutillgång - konkurrenters prissättning
Det är viktigt att det bakom ett företags prissättning ligger en strategi som ska leda till att företagets mål nås.
- Provisionssystem 2
Provisionssystem är system för den ersättning som utgår till en mellanhand (t.ex. agent) eller en anställd (oftast säljare) för utfört uppdrag/arbete. Provision utgår antingen med en viss procent på värdet av det utförda uppdraget/arbetet eller med ett fast belopp och kan användas som ett incitament för anställda.
- Reklam och tryck 2
Med reklam och tryck (tryckt reklam) menar man oftast tidningsannonser, reklamblad, broschyrer och liknande reklam i pappersformat. Tryckt reklam är t.ex.:
- Dagspress, morgonpress, kvällspress och affärspress. - Populärpress, dam- och herrtidningar, specialtidningar, magasin och serietidningar - Fackpress - Annonstidningar/gratistidningar - Direktreklam (skickas direkt till mottagaren) - Utomhus på stortavlor, affischpelare och bussar
Eftersom det finns så många tryckta publikationer, alla inriktade på olika sorts människor, så kan man lätt nå en viss målgrupp genom att annonsera i en viss tidning. Gemensamt för all reklam är att den bör baseras på en bärande kommunikationsidé.
- Socialt ansvarstagande och sponsring 10
Socialt ansvarstagande eller CSR (Corporate Social Responsibility) samt sponsring handlar om att företag tar ett större ansvar i samhället än att bara generera vinst och därmed säkrar jobben för sina anställda. Detta samhällsansvar kan delas upp i tre delar:
- etiskt ansvarstagande (ett företags sätt att göra affärer)
- miljömässigt ansvarstagande
- socialt ansvarstagande (till exempel hur företaget behandlar sina anställda)
Sponsor kallas den, som ekonomiskt stöder en annan verksamhet utan att få någon särskild motprestation utöver reklam- och annat marknadsföringsvärde. Sponsorer är väldigt vanliga inom till exempel dagens idrottsrörelse. Detta kan vara ett effektivt sätt för företag att synas i ett fördelaktigt sammanhang.
- Telefonförsäljning 3
Telefonförsäljning kräver en stor medvetenhet om såväl lagstadgade som etiska regler. Många konsumenter uppfattar telefonförsäljare som störningsmoment, och det är inte ovanligt att telemarketingföretag blir föremål för olika typer av anmälningar. Genom att känna till samt följa de regler som finns ökar emellertid sannolikheten för försäljning samtidigt som riskerna för anmälningar minskar.
Vi har utarbetat mallarna du behöver för att följa de regelverk som finns för telefonförsäljning.
- Utvärdering 2
Det finns mångs situationer då en utvärdering är på sin plats. Hos DokuMera finner du dokument där du kan utvärdera din säljkår.
- Budgetering 14
- Handböcker 10
Våra populära handböcker inom personal, ekonomi, kvalitet, arbetsmiljö, GDPR och brandskydd hjälper dig att efterleva ett stort antal regelverk. I handböckerna får du förslag på enkla och tydliga arbetsordningar, och du även se vilka mallar du behöver för att utföra dina skyldigheter. Du kan enkelt anpassa handböckerna så att de passar för just din verksamhet.
- Hållbarhet 14
För en del företag är hållbarhetsarbetet särskilt viktigt eftersom det för dessa finns ett lagstadgat krav att upprätta en hållbarhetsredovisning. Oavsett storleken på ditt företag har vi mallarna du behöver för att efterleva reglerna om hållbarhet.
- Informationssäkerhet 53
God informationssäkerhet är en investering och billig försäkring för alla företag, oavsett storlek och verksamhet. Genom att utgå från verksamhetens behov av skyddsnivå kan informationssäkerhetsarbetet ständigt förbättras.
Utgångspunkten för allt informationssäkerhetsarbete ska vara verksamhetens behov av säkerhetsskydd för troliga och oönskade framtida händelser. Informationssäkerhet utgör på så sätt en del av företagets totala riskhantering och är en framgångsfaktor för varje företag.
- Förberedande analys 16
Genom att göra förberedande analyser kan man identifiera problemområden inom sitt företag och är därmed bättre förberedd om någonting skulle hända. Analyser man kan använda sig av är bl.a. verksamhetsanalyser där man urskiljer företagets viktigaste huvudprocesser och stödprocesser samt riskanalyser och sårbarhetsanalyser som identifierar och värderar risker organisationen kan tänkas möta.
- Incidenthantering 8
En effektiv incidenthantering med fastlagda rutiner för hantering och uppföljning är mycket viktig för alla företag och kan leda till kostnadsbesparingar och processförbättringar.
Incidenthanteringsprocessen är både reaktiv och proaktiv. Reaktiv genom att hantera incidenter och proaktiv genom att undvika att incidenter uppstår. Några av de aktiviteter som processen kan ansvara för är: identifiering och registrering, övervakning och spårning samt kommunikation och informerande.
- Kontinuitetsplanering 12
Kontinuitetsplanering är en metod för att säkerställa företagets leveransförmåga vid störningar och avbrott och omfattar ofta en avbrottsplan och en katastrofplan. Skador och säkerhetsrisker förebyggs genom bl.a.:
- Backup/säkerhetsarkivering - Dokumentation - Revidering och underhåll av katastrofplanen - Utbildning och övning
En kontinuitetsplan måste hållas aktuell och kontinuerligt anpassas till förändringar i organisationen.
- Policy 18
En policy för informationssäkerhet s.k. informationssäkerhetspolicy ska hjälpa till att förhindra avbrott i organisationens verksamhet och minska skador, som förorsakas av katastrofer eller säkerhetsincidenter, genom en kombination av förebyggande och återställande skydd.
Policyn kan ses som ett verktyg för kontinuitetsplanering och ska utgöra grunden för organisationens övergripande och detaljerade säkerhetsmål. Riktlinjer, anvisningar och instruktioner till personalen skall finnas med samt uppföljande av policyn, val av säkerhetsansvariga och finansiering av implementeringen av policyn.
- Förberedande analys 16
- Konflikthantering 4
På en arbetsplats befinner sig inte sällan ett flertal olika människor med olika bakgrund, personlighet och erfarenheter. Det är då inte konstigt att konflikter blossar upp då och då. Och det behöver inte alltid vara av ondo. Men de konflikter som påverkar företaget negativt bör man i möjligaste mån förhindra och snabbt hantera om de redan uppstått.
Hos DokuMera finner du dokument som hjälper dig med konflikthantering i företaget.
- Krishantering 34
Med en genomtänkt krisberedskap på arbetsplatsen kan personal och andra berörda besparas onödigt lidande. Dessutom kan företaget eller organisationen begränsa risken för ekonomisk förlust genom att bibehålla sitt goda anseende och/eller varumärke.
- Förberedelse 6
Förberedelse inom krisberedskapsarbetet är att systematiskt identifiera och bedöma alla händelser som kan leda till olyckor/kriser och att sedan förebygga och förbereda sig inför dessa. En risk- och sårbarhetsanalys görs utifrån varje företags speciella verksamhet och arbetsmiljö och bör innehålla följande:
- riskinventering och identifiering - riskvärdering och kategorisering - konsekvensanalys - sårbarhetsbedömning
- Insatser 20
Vid kriser bör de insatser som sätts in vara genomtänkta och organiserade, speciellt då det handlar om individer. Stödsamtal kan vara ett bra sätt att bearbeta sina intryck, t.ex. kan så kallade krisinterventionstekniker eller CISM (Critical Incident Stress Management) användas. CMB (Crisis Management Briefing), debriefing, defusing, samt en-till-en samtal är typer av krisinterventionstekniker och kan användas vid olyckor, dödsfall, rån etc.
- Krisstödsorganisation 4
Vid en större kris kan en intern krisstödsorganisation ge mycket hjälp och avlasta företagets styrelse. En sådan organisation kan bl.a. ge minskade sjukskrivningskostnader, ett ökat medarbetarintresse, möjlighet till ökad produktivitet och även reklam för företaget.
Skapandet av en krisstödsorganisation kan med fördel genomföras som ett projekt med alla tillhörande steg såsom kvalitetssäkring, fastställande av mål och budget samt utvärdering.
- Policy 4
En policy är ett verktyg som är till för att informera medarbetarna om hur de förväntas agera i och hantera olika situationer som kan förekomma i arbetslivet.
Policyn bör inte vara för omfattande, komplettera hellre med dokument som mer detaljerat beskriver riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska utföras i praktiken.
- Förberedelse 6
- Kvalitetssäkring 24
Företag kan konkurrera med varandra på många olika plan. Här är kvalitet en viktig konkurrensfaktor. För att säkerställa kvaliteten inom företaget är det bra att upprätta såväl en kvalitetsmanual som en kvalitetspolicy.
Ett ISO-certifikat är en kvalitetsstämpel men för att erhålla ett sådant krävs en hel del jobb. För att vara säker på att få med alla dokument är det bra att använda sig av en checklista.
Dessa mallar och dokument finner du hos DokuMera.
- Ledarskap 80
Vi har samlat resurserna du behöver för att klara av uppdraget som chef eller ledare, men också för dig som behöver förbättra ditt ledarskap eller din roll i vissa avseenden
- Coaching och mental träning 14
Det moderna ledarskapet innebär att du som chef eller ledare behöver fokusera på medarbetarnas personliga utveckling. Du behöver känna till hur du kan motivera dina medarbetare och vilka faktorer som driver dem framåt. Som coach ska du hjälpa dina medarbetare att nå sina mål.
Coaching hänger nära samman med mental träning, bland annat i fråga om självkänsla och självförtroende. Genom mental träning är det möjligt att förbättra både sin självkänsla och sitt självförtroende.
- Förhandling 4
De flesta förhandlar på ett eller annat sätt nästan varje dag, antingen privat eller på jobbet. Som chef eller ledare behöver du goda förhandlingsegenskaper eftersom förhandlingsteknik är en förutsättning för ett framgångsrikt ledarskap. Förhandlingsteknik är som tur är en färdighet som du kan öva upp.
En förhandling kräver noggranna förberedelser. Vi har mallarna du behöver för att förbättra din förhandlingsteknik och ditt ledarskap.
- Förtroende 1
Det finns en stark koppling mellan medarbetarnas motivation och deras förtroende för den närmaste chefen. För dig som ledare eller chef finns det därför mycket att vinna på att kunna konsten att inge förtroende hos andra människor, främst dina medarbetare. Om du har förmågan att inge förtroende hos dina medarbetare kommer det att vara betydligt enklare att nå företagets mål samt öka omsättningen.
- Kommunikation 20
Som chef eller ledare behöver du framgångsrikt kunna förmedla ditt budskap, vilket förutsätter att du har förmågan att kommunicera på ett klart, tydligt och övertygande sätt. Om du denna förmåga kommer det att märkas, dels bland medarbetarna, dels bland externa parter och dels för företagets resultat.
Vi har mallarna du behöver för att bli bättre på att kommunicera. Ta del av dessa för att förbättra din kommunikationsförmåga.
- Ledningsgrupp 19
En förutsättning för att ledningsgruppens arbete ska bli effektivt är att hela gruppen har en gemensam agenda. Varje ledningsgrupp måste ställa sig ett antal frågor för att utvärdera ledningsgruppens mål, effektivitet, samspel, förtroende och dynamik. Våra mallar hjälper din ledningsgrupp att bilda en gemensam syn på uppdraget, men också att bedöma vilka frågor som ska prioriteras samt bestämma formerna för ledningsgruppens arbete.
- Motivation 12
Motivation är de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra.
Motivation är en positiv och energigivande kraft, den höjer intensiteten och kreativiteten i våra handlingar, så hur bra företagets affärsidé än är krävs det en engagerad och motiverad personal för att företaget ska lyckas. T.ex. påverkar gott motiverande ledarskap personalens prestation samt företagets resultat.
- Reflektion 1
När en händelse inträffar leder det till att du får en upplevelse. Du tänker och känner något om det som just skett. Händelsen och Upplevelsen är nära bundna till varandra. I det tredje steget kommer Reflektion. Då tar du ett steg bakåt och ställer ett antal frågor till dig själv: Vad hände och hur upplevde du det? Blev du upprörd, irriterad eller glad? Sedan tillämpas den fjärde punkten - Förståelse: Hur stämmer detta med min världsbild, dvs. min nuvarande bild av hur jag hur jag ser på liknande händelser. Måste jag ändra på min förståelse för denna typ av företeelser i framtiden?
Reflektion kan leda till att du förändrar ditt beteende. Du lär dig något nytt genom att analysera det du just upplevt. Människor bedömer om något är bra eller dåligt. När man reflekterar värderar man inte. Det kan vara svårt i början. Du ska fokusera på hur du tänker och känner inför något som skett. Inte ta ställning till om det var bra eller dåligt.
- Resiliens 1
Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resiliens. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt kan leda till resiliens.
Den positiva psykologin beskriver resiliens på följande sätt: \"Resiliens är den otjänliga kvaliteten som gör det möjligt för vissa människor att slås av livet och komma tillbaka starkare än någonsin. Snarare än att låta misslyckas övervinna dem och tömma deras beslut, finner de ett sätt att stiga upp från askan.\"
I ett nötskal kan denna motståndskraft definieras som förmågan - och tendensen - att \"studsa tillbaka\". \"Studsa tillbaka” är vad vi gör när vi möter besvikelse, nederlag och misslyckande, men i stället för att vika eller låta saker hålla oss nere, får vi återhämta oss och fortsätta med våra liv.
En definition av resiliens anger att det är fråga om processen att anpassa sig väl mot motgång, trauma, tragedi, hot eller betydande stresskällor.
- Självkänsla 1
Inom psykologin används termen självkänslan att beskriva en persons övergripande känsla av egenvärde eller personligt värde. Med andra ord, hur mycket du uppskattar dig själv. Självkänsla ses som ett personlighetsdrag, vilket innebär att den tenderar att vara stabil och varaktig över tiden.
Självkänsla kan innebära en mängd föreställningar om dig själv, såsom bedömningen av ditt utseende, föreställningar, känslor och beteenden.
Självkänsla kan spela en viktig roll för din motivation och framgång. Låg självkänsla kan hålla dig tillbaka från att lyckas professionellt eftersom du inte tror dig kunna nå framgång. Däremot att ha en hälsosam självkänsla kan hjälpa dig eftersom du navigera livet med en positiv och självsäker attityd och beteende och tror att du kan uppnå dina mål.
- Teamarbete 8
Teamarbete definieras som två eller flera individer som kommunicerar med varandra och som är ömsesidigt beroende av varandras beteende för att genom samarbete nå ett eller flera mål.
Team har en differentierad roll- och ansvarsstruktur, det vill säga varje medlem bidrar med unik kompetens och/eller kunskap och har ansvar.
Inom teamforskningen skiljer man på uppgiftsarbete och teamarbete. Uppgiftsarbete är vad teamet gör (dess uppgift) och teamarbete är hur teamet löser sin uppgift. Teamarbete är medlemmars samarbetsinriktade beteenden inför, under och efter gemensamt arbete med uppgiften.
- Coaching och mental träning 14
- Miljö 15
Hos Crona DokuMera finner du flera resurser som hjälper ditt företag att dra sitt strå till stacken när det gäller miljöpåverkan. Här finner du bland annat dokument som Miljöpolicy och Checklista för miljöutredning.
- Offert, order och fakturering 32
I denna kategori finner du dokument som rör företagets sätt att erbjuda prisförslag och ta betalt för de sålda varorna eller tjänsterna - från offert till fakturering och kravbrev. Samtliga dessa dokumenttyper berörs i hög grad av lagar som ställer krav på deras utformning. I detta sammanhang kan det vara till stor hjälp att använda färdiga mallar för att säkerställa att formkraven är uppfyllda. Samtidigt sparar ni mycket tid genom att du får tillgång till professionellt utformade dokument som är klara att användas direkt.
- Fakturering 4
Fakturering är en av de viktigaste aktiviteterna i ett företag. En faktura är ett skriftligt krav på betalning från säljaren till köparen, som används som en verifikation i bokföringen. För att kunna godkännas av Skatteverket måste den innehålla vissa uppgifter.
De flesta företag har i dag någon form av datasystem för fakturahantering, dessa delas in i dels faktureringssystem för att sköta utfaktureringen, dels i leverantörsreskontra som håller ordning på inkommande fakturor. Det gäller att få betalt för sina kundfordringar så snabbt som möjligt så att inte kapital binds upp i onödan.
- Krav 8
I denna underkategori finner du alla de dokument ni behöver för att kunna upprätta betalningspåminnelser, kravbrev och beräkna dröjsmålsränta.
Så kallade kravbrev eller betalningspåminnelser kan vara svåra att upprätta då det är viktigt att de är formulerade och upprättade på ett sätt som inte verkar stötande för den betalningsskyldige men samtidigt har en viss bestämdhet. I dessa fall kan det vara en fördel att redan ha ett välformulerat och korrekt brev som bara behöver fyllas ut med adressdetaljer och belopp. DokuMera har tagit fram de mallar som behövs för att snabbt kunna beräkna eventuell dröjsmålsränta, översända en påminnelse eller ett inkassokrav. Det låter dig fokusera på att sälja snarare än att ta betalt.
- Offert 13
En offert, eller anbud som det också heter, är ett erbjudande som lämnas av en näringsidkare avseende priset och de närmare villkoren för en vara eller tjänst som företaget erbjuder. Offerter lämnas oftast efter förfrågan från en presumtiv köpare.
Avtalslagens inledande paragrafer berör avtals uppkomst och är de regler som lägger grunden för offerter. Enligt dessa bestämmelser blir offerten bindande för näringsidkaren (säljaren), om köparen lämnar en accept, dvs. godtar erbjudandet. Detta innebär att ett avtal har kommit till stånd.
DokuMeras offertmallar kan användas för att ge offerter på olika artiklar eller för tjänster. Här finns också checklistor där du kan skaffa dig fördjupade kunskaper om offerering.
- Order 7
I underkategorin om Order finner du dokument som rör beställningar, bland annat mallar för följesedlar och orderbekräftelser. Dokumenttyperna finns både i svensk och i engelsk version vilket låter dig ta emot och expediera order från utlandet. Orderbekräftelser och följesedlar hjälper företaget att så tidigt som möjligt rätta till missförstånd eller felbeställningar. Mallar som rör order kan därigenom spara företaget och dess kunder tid och pengar som annars skulle ha gått åt till att låta varor gå i retur.
- Fakturering 4
- Personal 621
I kategorin Personal hittar du allt du behöver vid anställning, lönehantering, tidredovisning, motivationsarbete, utvecklingssamtal, krisberedskap, rekrytering och mycket annat som rör din personal.
- Anställning - upphörande 67
Upphörande av anställning kan ske genom antingen uppsägning eller avskedande. Uppsägning är när arbetsgivaren/arbetstagaren ensidigt upphäver en anställning. Avsked innebär att anställningen omedelbart upphör p.g.a. att den anställde gjort mycket grova förseelser.
Arbetsgivarens uppsägningsrätt är begränsad genom LAS och måste vara skriftlig samt saklig. Det finns två typer av uppsägningar: uppsägning på grund av arbetsbrist och uppsägning på grund av personliga skäl.
Om en arbetstagare säger upp sig själv gäller en viss uppsägningstid men arbetsgivaren kan gå med på att arbetstagaren slutar tidigare. Då en anställd slutar bör arbetsgivaren utfärda ett intyg eller ett betyg.
- Anställning till 69 år 1
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 69 år ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst två veckor i förväg.
En arbetstagare som har fyllt 69 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt.
- Arbetsbrist 19
En arbetsgivare har inte rätt att säga upp en anställd hur som helst. En saklig grund för uppsägning är uppsägning på grund av arbetsbrist. Förfarandet regleras i LAS (lagen om anställningsskydd). Lagen är indispositiv (tvingande) men kan inskränkas av kollektivavtal.
En uppsägning på grund av arbetsbrist ska göras utefter turordningsreglerna vilket innebär att den som varit anställd under en längre tid har företräde framför de med kortare anställningstid (sist in först ut). Det finns vissa undantag från denna regel och den kan också åsidosättas i kollektivavtal.
- Avskedande 6
Begreppet avsked existerar inom arbetsrätten och skall inte förväxlas med begreppet uppsägning. Ett avskedande innebär att en anställd omedelbart skiljs från sin anställning eller uppdrag. Detta får endast ske i de fall där arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.
Följden av ett avskedande är att anställningsavtalet upphör, om inte avskedet ogillats i domstol. Ett felaktigt avskedande kan stå arbetsgivaren dyrt då denne kan bli skadeståndsskyldig till arbetstagaren samt krävas på rättegångskostnaden.
- Betyg och intyg 11
Vid en anställnings upphörande är det viktigt för den anställde att få intyg som visar att man innehaft en viss tjänst inom företaget samt betyg på hur arbetet utförts. Mallar för hur man utformar intyg och betyg finner du hos DokuMera.
- Frivillig överenskommelse 10
Till skillnad från arbetsgivaren har en arbetstagare rätt att när som helst säga upp sin anställning. Den lägsta uppsägningstiden är en månad och det gäller för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren. Man kan dock avtala om annat i exempelvis kollektivavtal.
Det finns fall där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att anställningen skall avslutas. Överenskommelsen skall då vara frivillig från arbetstagarens sida.
Hos DokuMera finner du mallarna du behöver vid frivillig uppsägning.
- Företrädesrätt 1
En anställd som sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning på samma företag under förutsättning att något arbete blir ledigt. Detta gäller under uppsägningstiden och 9 månader efter det att uppsägningen ägt rum. För att kunna bli återanställd måste man själv anmäla att man önskar detta.
- Personliga förhållanden 9
En uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen.
Vidare är arbetsgivaren skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.
Exempel på situationer där en uppsägning på grund av personliga förhållanden kan åberopas är vid: - Misskötsamhet - Samarbetssvårigheter - Onykterhet - Sjukdom - Brottslighet - Konkurrerande verksamhet
- Provanställning 2
En arbetsgivare har möjlighet att, under en provanställningsperiod, testa om en anställd passar för tjänsten och företaget.
En provanställning pågår oftast i högst sex månader. Därefter övergår provanställningen i en tillsvidareanställning, om ingen av parterna sagt upp avtalet dessförinnan. Om arbetsgivaren vill undvika att provanställningen övergår i en tillsvidareanställning ska denne meddela arbetstagaren om detta senast 14 dagar före provanställningens slut.
- Referenser 3
Om ett annat företag begär en skriftlig referens om en före detta anställd är det viktigt att vara så objektiv som möjligt, eftersom det man skriver får konsekvenser för personen. Referensen skall innehålla värdeomdömen om den före detta anställde samt hur väl denne utfört sina arbetsuppgifter.
- Sjukersättning 1
Har du en anställd som beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad (tidigare förtidspension) har du som arbetsgivare rätt att avsluta medarbetarens anställning i företaget.
Denna form av uppsägning innebär ingen uppsägningstid utan anställningen upphör från och med det att den anställde får ett skriftligt besked därom om uppsägningen.
- Svåra samtal 1
Svåra samtal är något som de flesta chefer måste handskas med då och då. För många kan det kännas jobbigt att ta tag i då det finns en stor osäkerhet hur svåra samtal ska gå till.
Som tur är finns det mallar till din hjälp. Använd DokuMeras mallar för svåra samtal så får du både stöd och råd inför och under själva samtalet.
- Tidsbegränsad anställning 2
En anställning kan vara tillsvidare eller under en viss period, en så kallad tidsbegränsad anställning. I anställningsavtalet ska det tydligt framgå att det är fråga om en tidsbegränsad anställning samt vilken form av tidsbegränsad anställning det handlar om.
Om den tidsbegränsade anställningen varat i mer än 12 månader måste du senast en månad innan anställningen upphör, ge ett skriftligt besked till den anställde om anställningens upphörande. Du ska samtidigt informera om den anställdes företrädesrätt och försäkra dig om denne är intresserad av återanställning om det skulle bli aktuellt. Den anställde och dennes fackliga organisation ska också få information om arbetstagarens rätt att hävda att anställningen är tillsvidare samt om möjligheten att kräva skadestånd.
Vid kollektivavtal kan andra regler gälla, därför är det viktigt att vara informerad om vad som avtalats däri.
- Varsel 4
Senast två månader innan en uppsägning om 5-25 anställda inom ett och samma län äger rum, ska arbetsgivaren lämna skriftligt varsel till Arbetsförmedlingen (för varsel av fler än 25 personer gäller andra regler). Även fackklubbarna på arbetsplatsen har rätt att ta del av varslet.
Alternativt kan du skriftligen meddela Arbetsförmedlingen att du begärt eller ämnar begära förhandling, som medför eller kan medföra uppsägningar, enligt MBL (lagen om medbestämmande).
Särskilda regler gäller för yrkesgrupper inom byggbranschen som omfattas av en speciell överenskommelse gällande sysselsättningsplanering enligt författningen AMSFS 1996:7.
Om uppsägningen gäller en enstaka anställd som sägs upp under provanställningstiden, efter tidsbegränsad anställning, p.g.a. personliga skäl eller p.g.a att denne grovt åsidosatt sina åtaganden varslas facket.
- Anställning till 69 år 1
- Anställningsavtal 31
Anställningsavtal eller anställningskontrakt är de dokument som beskriver vilka anställningsvillkor arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om. Lagen om anställningsskydd (LAS) och olika kollektivavtal reglerar de anställningsformer som finns.
Det finns två huvudtyper av anställningsformer: - tillsvidareanställning (fast anställning), innebär att anställningen gäller tills vidare. - tidsbegränsad anställning (visstidsanställning), innebär att anställningen varar under en viss tid.
DokuMera tillhandahåller mallar som är standardiserade och därför ej branschspecifika. Vid situationer som kräver anpassning av dokumenten till verksamhetskritiska situationer krävs expertkontakt för att säkerställa att dokumenten är korrekt anpassade för den unika situationen.
DokuMera samarbetar med ett antal sakkunniga inom ett flertal olika områden. Du finner dem under \"Sakkunniga\" i menyn ovan.
- Arbetsbeskrivningar 41
En arbetsbeskrivning eller befattningsbeskrivning är ett utomordentligt verktyg som du kan använda i flera olika sammanhang. Till att börja med är den en bra utgångspunkt i anställningsprocessen när du utformar platsannonsen och för att formulera de rätta frågorna vid anställningsintervjun.
En bra arbetsbeskrivning talar om hur jobbet ska utföras samt vilka handlingar och prestationer som är korrekta. Den anställde har då svart på vitt på vad som förväntas av denne vad gäller prestationer i arbetsrollen.
Ett tredje användningsområde för arbetsbeskrivningen är vid utvecklingssamtalet där den kan användas som underlag för att stämma av vilka mål arbetstagaren ska arbeta emot samt vad som bör utvecklas i form av utbildning och krav.
- Arbetsmiljö 123
Arbetsmiljö är förhållandena för arbetstagare på en arbetsplats, både fysiskt och psykiskt. Fysisk arbetsmiljö är den omedelbara omgivningen:
- ljud, ljus, ventilation och klimat - lyft och belastning - arbetsställning - pauser och raster
Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön, men även arbetstagaren har ett ansvar, till exempel att använda föreskriven skyddsutrustning. På arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud vars uppgift är att kontrollera arbetsmiljön och rapportera brister.
Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på företaget och upprätthålls av Arbetsmiljöinspektionen (AI) och Arbetsmiljöverket (AV).
- Arbetsmiljöhandbok 1
Alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär något förenklat att du ska utreda vilka brister och risker som finns på arbetsplatsen, dokumentera dessa samt vidta åtgärder för att minska eller helst eliminera dessa. Med hjälp av en arbetsmiljöhandbok kan du enkelt strukturera och dokumentera företagets arbetsmiljöarbete. På så sätt kan du enkelt se vilka åtgärder som har vidtagits och vad som återstår att göra.
- Hot och våld 10
Hot och våld är något som kan förekomma inom de flesta branscher. Att någon i sin yrkesroll blir utsatt eller riskerar att bli utsatt för hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem och något som arbetsgivaren ska arbeta med att förebygga så långt det är möjligt.
Hos DokuMera hittar du mallar som hjälper dig i arbetet med att utreda och förebygga risker för hot och våld i arbetsmiljön.
- ISO 45001 13
ISO 45001 är en internationell ledningssystemstandard för arbetsmiljö. Standarden är ett verktyg för organisationer att arbeta systematiskt med att stärka den fysiska och sociala hälsan på arbetsplatsen Den hjälper organisationer med systematiskt arbetsmiljöarbete och ställer bland annat krav kring säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och medarbetarnas delaktighet. Under 2018 ersatte ISO 45001 den brittiska standarden OHSAS 18001, som tidigare har varit den vanligast förekommande på arbetsmiljöområdet.
- Organisatorisk och social arbetsmiljö 32
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) syftar till att förtydliga arbetsmiljölagen och är anpassade efter dagens arbetsliv.
Vi lever allt längre och det verkar som att vi kommer att behöva arbeta allt längre också. Då krävs det att vi har ett hållbart arbetsliv. Men fler och fler drabbas idag av ohälsa på grund av arbetet. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ställer krav på arbetsgivare att:
- Arbetstagarna har en hälsosam arbetsbelastning. - Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. - Klargöra att kränkande särbehandling inte är accepterat på arbetsplatsen och vidta åtgärder för att undvika att kränkande särbehandling uppstår.
- Arbetsbelastning 11
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetsgivaren se till att arbetstagarnas arbetsuppgifter och befogenheter inte leder till en ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren måste därför anpassa resurserna efter kraven i arbetet.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till: - vilka arbetsuppgifter de ska utföra, - vilket resultat som ska uppnås med arbetet, - om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, - vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och - vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.
Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt ovanstående punkter.
- Arbetstid 5
Som arbetsgivare ansvarar du för att arbetstidens förläggning inte orsakar ohälsa hos arbetstagarna. Särskilda risker för ohälsa ser man hos arbetstagare som:
- arbetar skift, - arbetar nattetid, - har delade arbetspass, - arbetar övertid i stor utsträckning, - har långa arbetspass, och - har långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser samt förväntas att ständigt vara nåbar.
- Föreskrifter 1
Här hittar du Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt en vägledning till föreskrifterna.
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö tar upp punkterna:
- Arbetsbelastning - Arbetstid - Kränkande särbehandling
- Kränkande särbehandling 10
Arbetsmiljöverket definierar kränkande särbehandling som:
\"Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.\"
Som arbetsgivare ligger det på ditt ansvar att klargöra för medarbetarna att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Detta görs enklast genom en policy. Arbetsgivaren ska också arbeta för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan leda till att kränkande särbehandling uppstår. Det kan vara sådant som att ta tag i konflikter, se över arbetsbelastningen och arbetsfördelningen. Dessutom ska rutiner för hur företaget ska hantera kränkande särbehandling finnas. Rutinerna ska innehålla information om:
- vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, - vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och - hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
- Mål 5
Arbetsgivare måste sätta mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen bör ta sin grund i företagets arbetsmiljöpolicy och ska syfta till att främja hälsa och motverka ohälsa i organisationen.
Det är viktigt att medarbetarna får möjlighet att vara med och påverka de mål som sätts. Om det finns tio eller fler arbetstagare i organisationen så måste målen dokumenteras skriftligen.
- Arbetsbelastning 11
- Psykisk ohälsa 8
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa, även kallad APO, definieras som lättare eller vanlig psykisk ohälsa och i begreppet ingår depression, ångest, utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. Att ohälsan är arbetsrelaterad betyder inte att det finns några enkla samband mellan arbete och de psykiska besvären. Ofta är det en kombination av faktorer i privatlivet och arbetet som ligger bakom den psykiska ohälsan.
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare. Psykiskt ohälsa drabbar såväl den enskilde individen som företaget. I den här kategorin finner du mallar som du kan använda för att förebygga psykisk ohälsa.
- Stress 14
Stress är de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, s.k. stressorer.
Det finns både positiv stress och negativ stress. Den positiva stressen uppstår då vi utsätts för utmaningar som vi uppfattar som stimulerande, den negativa stressen gör t.ex. att koncentrationen blir sämre, man får ont i magen eller svårt att somna på kvällen. Negativ långvarig stress kan också leda till t.ex. hjärtsjukdomar, åderförkalkning, diabetes och depression.
Stresshantering är därför väldigt viktigt och kan bestå av någon sorts motion eller avspänningsteknik. Det viktigaste är dock att se till att de orsaker som framkallar stressen plockas bort.
- Systematiskt arbetsmiljöarbete 61
Arbetsmiljö är förhållandena för arbetstagare på en arbetsplats, både fysiskt och psykiskt. Fysisk arbetsmiljö är den omedelbara omgivningen:
- ljud, ljus, ventilation och klimat - lyft och belastning - arbetsställning - pauser och raster
Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön, men även arbetstagaren har ett ansvar, till exempel att använda föreskriven skyddsutrustning. På arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud vars uppgift är att kontrollera arbetsmiljön och rapportera brister.
Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på företaget och upprätthålls av Arbetsmiljöinspektionen (AI) och Arbetsmiljöverket (AV).
- Arbetsmiljöhandbok 1
- Arbetsplatsträffar 4
Arbetsplatsträffar, eller arbetsplatsmöten som de också kallas, ger alla anställda en möjlighet att bli delaktiga i beslutsprocessen på arbetsplatsen. Träffarna skall helst förläggas med utgångspunkt från att så många medarbetare som möjligt kan delta.
En förutsättning för att arbetsplatsträffen skall fungera är att det finns tydliga mål för verksamheten och att uppgifter och befogenheter delegeras till arbetsledarnivå.
- Bemanningsplanering 23
Bemanningsplanering är en sorts resursplanering där man planerar och schemalägger sin personals arbetstid, alltså försöker sätta rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt. Därigenom kan man uppnå ökad lönsamhet, förbättrad kundservice och nöjdare medarbetare. Ett flertal krav och mål måste till slut bilda en enhet. Det krävs bl.a. att man använder sig av och respekterar gällande lagar och kollektivavtal samt enskilda avtal men även medarbetarnas egenskaper och önskemål.
Företag använder sig ofta av något slags system för att planera sin bemanning; det kan vara allt ifrån Excelark i datorn eller schemaläggning med papper och penna till avancerade dataprogram.
- Bevakning 6
Att arbetsgivare bevakar sina anställda i någon form är inte ovanligt. Det är viktigt att tänka på att all form av bevakning är ett intrång i de bevakades personliga integritet. Vanligt är att e-post och internetanvändning bevakas men även kamerabevakning förekommer.
När det gäller bevakning på arbetsplatsen finns det lagar och regler som måste följas. Den som blir bevakad har rätt att få information om detta. Vid kamerabevakning görs det vanligtvis genom skyltar. Vid kamerabevakning krävs antingen tillstånd eller rättslig grund enligt dataskyddsförordningen, beroende på vilket regelverk du omfattas av.
- Bilförmån 5
En del arbetsgivare erbjuder sina anställda så kallade förmånsbilar. Det innebär att företaget äger eller leasar bilen men att den anställde har rätt att använda den både i tjänsten och privat. Nedan finner du ett antal dokument som är kopplade till förmånsbil. Tänk på att förmånsbilen utgör en bilförmån då den används privat och därmed förmånsbeskattas därefter.
- Budgetering och kalkylering 2
Vid budgetering gör man en ekonomisk plan som vanligtvis löper över ett år och ger större kontroll över företagets ekonomiska resurser. En budget kan innefatta ett helt företag men även enstaka projekt eller avdelningar. Genom att budgetera kan företaget stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade och därifrån fatta relevanta beslut.
En kalkyl är en beräkning som görs för att bedöma utfallet av en eller flera aktiviteter.
- Corona 29
Här finner du samtliga mallar som på ett eller annat sätt har med coronaviruset och dina skyldigheter på arbetsplatsen att göra. Glöm inte att dessa mallar kan behöva användas tillsammans med mallar inom arbetsmiljö och hälsa.
- Diskriminering 21
Förenklat innebär diskriminering missgynnande eller kränkning i samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder).
Det finns sex former av diskriminering: - direkt diskriminering - indirekt diskriminering - bristande tillgänglighet - trakasserier och sexuella trakasserier - instruktioner att diskriminera
- Distansarbete 7
Distansarbete blir i allt högre grad till en norm. Som arbetsgivare behöver du ha rutiner och riktlinjer för vad som ska gälla vid arbete på distans. Något som är viktigt att tänka på är att vid digitala arbetsplatser saknar e-post- och textkommunikation de nyanser som kommunikation ansikte mot ansikte har. Det innebär att distansarbetare måste visa disciplin och ordning för att behålla professionella relationer. Med hjälp av mallarna i denna kategori kan du skapa förutsättningar för ett framgångsrikt distansarbete.
- Friskvård och hälsa 30
Enligt definition från WHO (Världshälsoorganisationen) är hälsa \"ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande\".
De tre byggstenarna till en god hälsa är alltså att må bra såväl fysiskt och psykiskt samtidigt som man trivs på det sociala planet. Kost, motion och sömn är A och O på alla plan.
För att främja medarbetarnas hälsa kan du som arbetsgivare erbjuda friskvård (hälsofrämjande insatser) vilket är en skattefri förmån så länge den erbjuds till alla i företaget.
- Förslagsverksamhet 1
Förslagsverksamhet är ett systematiskt sätt för företaget att samla in, utvärdera, genomföra och belöna de anställdas idéer. En aktiv förslagsverksamhet är en viktig del i arbetet med att utveckla företagets verksamhet.
- Förtroendeuppdrag 1
Alla anställda har rätt att vara tjänstlediga vid förtroendeuppdrag inom stat, kommun och fack. Oavsett vilken arbetsgivare de har.
Vem som betalar ersättning för förlorad arbetsinkomst till den förtroendevalda varierar. Men grundregeln säger att den som givit någon ett förtroendeuppdrag även ska ersätta för inkomstbortfallet. Ibland har dock den förtroendevalda rätt att vara tjänstledig med lön som exempelvis vid vissa fackliga arbeten. Det kan även vara så att arbetsgivaren ska stå för en del av inkomstbortfallet om förtroendeuppdraget är viktigt för arbetsgivaren.
- Föräldraledighet 4
Föräldraledighet är rätten till ledighet för förvärvsarbetande förälder i samband med barns födelse och för vård av barn under uppväxttiden; med eller utan föräldrapenning. Denna rätt regleras enligt föräldraledighetslagen.
Även en anställd som inte är förälder men t.ex. är rättslig vårdnadshavare eller har adopterat ett barn har rätt att vara föräldraledig. Då barnet är fött har föräldrarna rätt till mammaledighet/pappaledighet i upp till 1½ år och de har också rätt att sänka sin arbetstid till 75 % av den normala tills det att barnet fyllt 8 år.
- Introduktion av nyanställd 13
”Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs…”, föreskriver arbetsmiljölagen.
En väl genomförd introduktion av den nya medarbetaren är en investering för företaget. Introduktionen bör indelas i olika faser och inleds redan innan den nyanställde tillträder tjänsten genom att man skickar ut ett välkomstbrev med information om tid, plats och vem som tar emot den första dagen.
Introduktionen går ut på att den anställde ska känna sig välkommen på arbetsplatsen men också att denne successivt ska introduceras i arbetsuppgifterna.
- Kommunikation 5
Kommunikation innebär kontakt mellan människor och överföring av information. Man brukar dela in kommunikation i fyra olika delar:
- Verbal kommunikation - Icke verbal kommunikation - Skriftlig kommunikation - Visuell kommunikation
Bra kommunikation bygger på en ömsesidighet där krav ställs på såväl sändaren som mottagaren av informationen. Hos DokuMera finner du ett flertal mallar inom området kommunikation som kan hjälpa dig i ditt arbete.
- Konferens 4
Konferens kan vara t.ex. ett sammanträde eller ett diskussionsmöte. Konferensen kan vara ett årligen återkommande inslag eller startskottet för ett nytt projekt etc. Många företag åker iväg på konferenser, antingen över en dag eller flera, till en konferensanläggning eller ett konferenshotell. Ibland kan en konferens blandas med olika s.k. ”team-building” aktiviteter för att stärka de anställdas sammanhållning.
- Konkurrens 3
Huvudregeln är att en arbetstagare fritt får bedriva konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos en konkurrent när dennes anställning har upphört. Denna rätt kan emellertid begränsas om anställningsavtalet innehåller en konkurrensklausul. Med en konkurrensklausul i anställningsavtalet kan du som arbetsgivare förhindra konkurrens från en anställd som har lämnat företaget. Den anställde får efter anställningen naturligtvis ta annan anställning eller starta sin egen verksamhet, men däremot inte i konkurrens med din verksamhet.
Som arbetsgivare måste du vara medveten om hur, när, var och varför en konkurrensklausul kan användas. Det är inte alltid som en konkurrensklausul är lämplig eller överhuvudtaget giltig. Det är i regel endast anställda som får tillgång till eller information om företagshemligheter som kan komma i fråga för en konkurrensklausul, men det är ändå viktigt att göra en intressebedömning i varje enskilt fall.
- Löne- och ersättningsadministration 17
Löneadministration och ersättningsadministration är de metoder och tekniker som ledningen använder för att styra och kontrollera löner och ersättningar. Lönehantering innefattar en mängd olika aktiviteter: uppsamling och registrering av anställningar och händelser som påverkar lönens storlek, löneberäkning, lönespecifikationer, utbetalning av lön, skatte- och avgiftshantering, arkivering och skötsel av personakter och pensionsberäkningar. Löneadministrationen hanterar också rena kostnadsersättningar, t.ex. vid tjänsteresor, sjukvårdsersättningar samt administration av försäkringsfrågor.
- Lönesättning och lönesamtal 14
Lönesättning handlar om fastställande av lönenivåer inom viss typ av verksamhet. Löner sätts i en avvägning mellan företagets lönepolitik och ekonomiska förutsättningar, konkurrensen om arbetskraften och medarbetarens arbetsuppgifter, kompetens och prestation. Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet som skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser.
Individuell lönesättning i samtal mellan medarbetare och närmsta chef är den vanligaste modellen för tjänstemannalönesättning i dag. Generella löneavtal, som är lika för alla anställda, förekommer nästan enbart inom arbetarområdet i det privata näringslivet.
- Medarbetarbrott 15
Brott som begås i företag, organisationer eller myndigheter utgör så kallade medarbetarbrott och drabbar var tredje företag i Sverige. Medarbetarbrott är ofta av ekonomisk art t.ex. bokföringsbrott, förskingring, insiderbrott, stöld m.m.
Den totala kostnaden för dessa brott kan vara mycket hög och kan i extrema fall förhindra företagets långsiktiga överlevnad. Att aktivt arbeta med att förebygga så kallade medarbetarbrott genom bl.a. förstärkta interna kontroller, god bolagsstyrning och CSR (Corporate Social Responsibility) kan därför vara av stor ekonomisk betydelse för ett företag.
- Medarbetarinformation 3
Det kan vara bra att samla information om de anställdas kompetens, kontaktuppgifter, befattning etc. Hos DokuMera finner du flera dokument som hjälper dig att sammanställa den information som är viktig, exempelvis i krissituationer.
Tänk på att insamling av information om de anställda utgör personuppgiftsbehandling, vilket innebär att du behöver ta hänsyn till reglerna i dataskyddsförordningen. Mallarna har utarbetats med hänsyn till detta.
- Missbruk 8
Missbruk är en allmän benämning på överdriven användning av något (t.ex. alkohol, narkotika, tobak och läkemedel), som ger tillfällig lindring från psykiskt eller fysiskt obehag, eller ger en annan form av lyckokänsla. Med överdriven menas användning i sådan omfattning att personen själv, andra personer eller egendom kommer till skada.
Missbruk på arbetet kan vara både farligt och kompetensnedsättande. En policy gällande alkoholmissbruk och drogmissbruk kan skydda företaget och dess anställda.
- Motivation 16
Motivation är de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra.
Motivation är en positiv och energigivande kraft, den höjer intensiteten och kreativiteten i våra handlingar, så hur bra företagets affärsidé än är krävs det en engagerad och motiverad personal för att företaget ska lyckas. T.ex. påverkar gott motiverande ledarskap personalens prestation samt företagets resultat.
- Pension 7
Som företagare finns det särskilt mycket att tänka på vad gäller pensionen. Hur stor din pension blir beror bland annat på hur mycket du tar ut i lön, hur mycket skatt du betalar och hur mycket du sparar på egen hand. En annan faktor som påverkar storleken på din pension är om du löneväxlar.
För att ta så välgenomtänkta beslut som möjligt gällande din pension behöver du ha information om vad olika alternativ får för konsekvenser. I den här kategorin hittar du mallar som du kan ha nytta av när du ska se över din pension.
- Permittering 3
Med permittering avses att arbetsgivaren tillfälligt befriar sina arbetstagare från arbete utan att anställningen upphör. Detta kan exempelvis ske när ett företag producerar mer än vad som faktiskt säljs.
Det är viktigt att komma ihåg att en arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.
- Personalhandbok 2
Personalhandbok är en handbok om företaget för de anställda. Personalhandboken är ett bra verktyg för att informera alla medarbetare om företagets vision, mål, policys, arbetssätt och vad som gäller vid bland annat semester, ledighet, arbetstider och löner.
- Personaluthyrning 1
Idag finns ett stort antal bemanningsföretag på marknaden då det blir allt vanligare att företag hyr in arbetskraft istället för att anställa nya medarbetare. Den inhyrda personalen kan exempelvis vara specialist inom ett område som ekonomi, juridik eller IT.
Hos DokuMera finner du avtal för personaluthyrning.
- Policydokument 149
En policy är ett bra verktyg för att informera alla medarbetare om företagets vision, mål, riktlinjer, arbetssätt.
En policy bör inte vara för omfattande. En övergripande policy kan kompletteras av riktlinjer och rutiner som mer detaljerat beskriver hur arbetet i praktiken ska gå till.
- Praktik 3
Praktik är en viktig del i många utbildningar för att studenterna ska få möjlighet att tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet som inte kan fås i skolbänken.
Innan du som företagare bestämmer dig för att erbjuda en praktikplats är det viktigt att tänka igenom om tid och resurser finns för att ta emot en praktikant.
- Pärmar för HR 14
För att kunna arbeta så effektivt som möjligt gäller det att ha struktur. Hos DokuMera finner du pärmregister som hjälper dig att få ordning och reda bland dina papper
- Rehabilitering 7
Tyvärr händer det då och då att medarbetare blir sjuka under längre perioder. Oavsett om det beror på arbetet eller andra omständigheter så kan den sjukskrivne ibland behöva hjälp och stöd för att kunna återgå till arbetet.
Rehabilitering innefattar ett flertal olika åtgärder som finns till för att hjälpa sjuka och skadade att återhämta sig i så stor mån som möjligt.
I första hand ligger det på arbetsgivarens ansvar att utreda den sjukskrivnes behov av rehabilitering och försäkringskassan har ett samordningsansvar för de eventuella rehabiliteringsåtgärderna.
- Rekrytering 33
Rekrytering är de metoder som arbetsgivare använder för att anställa rätt personal och kan ske genom internrekrytering, eller externrekrytering.
Rekryteringsprocessen består av tre delar: sökprocess, urvalsprocess och introduktion. Under sökprocessen är det viktigt att man identifierar vilka behov och krav som finns. Sökvägar som kan användas är bl.a.:
- annons/annons via egna webbplatsen - arbetsförmedlingar - platsdatabaser på Internet - konsult/headhunter
Under urvalsprocessen gör man en första gallring, genomgång av meriter och efterarbete. Introduktion av nya medarbetare görs dels första dagen och dels de efterföljande veckorna.
- Semester 6
Semester är avtalad betald ledighet under ett visst antal av årets dagar. Enligt lagen har arbetstagare rätt till 25 semesterdagar (fem veckor).
Vad som gäller ledighet för semester regleras i semesterlagen och genom kollektivavtal. Semesterlagen innehåller bland annat bestämmelser om: - semesterledighet och semesterlön - hur semesterledigheten beräknas - när förläggningen av semesterledighet ska ske - hur semesterlönen räknas ut - hur semesterledighet och semesterlön kan sparas - semesterersättning
Vid kortare anställningar är det oftast opraktiskt med semesterledighet. Den anställde får då istället semesterersättning som beräknas med minst 12 % av den lön som tjänats in.
- Sjukfrånvaro 5
Sjukfrånvaro är ett ökande problem i dagens samhälle. Många anställda får besvär på grund av arbetet; stress och påfrestande arbetsställningar är de största problemen. Sjukskrivningarna ökar, och i och med att sjukfrånvaro numera ska tas med i bokslutet hamnar problemet allt mer i fokus.
Genom den allmänna sjukförsäkringen är arbetsgivaren skyldig att betala ut sjuklön till en anställd. Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras.
Sjuklönen räknas som en vanlig lön och arbetsgivaren ska dra skatt och betala arbetsgivaravgifter. Från och med den femtonde sjukdagen behöver en arbetsgivare inte längre betala sjuklön. I stället ska den anställda ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
- Tidredovisning 2
Tidredovisning (eller tidsrapportering) handlar om att få bättre överblick hur anställdas tid används. Genom att beräkna den tid man arbetar och kartlägga raster och avbrott i en tidrapport (tidkort) kan man arbeta mot att effektivisera företaget.
Ofta används någon sorts system vid tidredovisning för att enkelt och snabbt räkna ut genomsnittlig arbetad tid m.m.
- Tjänstledighet 3
Tjänstledighet är när en anställd beviljats ledighet ifrån sin anställning under viss tid, utöver vanlig semester och dylikt. Vid vissa tjänstledigheter bibehåller man full lön, vid andra har man helt eller delvis löneavdrag. Möjligheten att få tjänstledigt styrs av lagar, avtal, policys och riktlinjer.
Efter att ha varit tjänstledig har den anställde rätt att återgå till samma eller liknande arbetsuppgifter och anställningsvillkor som innan. Arbetsgivaren har inte någon möjlighet att varken säga upp eller avskeda enbart på grund av begärd tjänstledighet.
De former av tjänstledighet man har lagstadgad rätt att kräva avser: - föräldraledighet - näringsverksamhet - studier - trängande familjeskäl
- Uppförandekod/code of conduct 22
En uppförandekod (från engelskans Code of Conduct) är riktlinjer för hur ett företag ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och/eller miljömässigt riktigt sätt.
En uppförandekod är ett frivilligt åtagande och har inte status av lag eller förordning. Uppförandekoden finns till för att ett företag ska kunna försäkra sig om att dess produkter är tillverkade under goda arbetsförhållanden och innefattar vanligtvis krav och riktlinjer för arbetsmiljö, hållbarhet, bemötande m.m.
Numera är det viktigt att agera på ett sätt som anses hållbart och etiskt, så tänk på att en uppförandekod kan vara ett effektivt konkurrensmedel om den används på rätt sätt.
- Utvecklingssamtal 15
Ett utvecklingssamtal, eller medarbetarsamtal, är ett ostört samtal mellan arbetsgivare och arbetstagare där man kan prata om viktiga frågor. Utvecklingssamtalet är en viktig del i verksamhetsutveckling och ett redskap för att nå önskade mål. Genom utvecklingssamtalet skall medarbetaren få mer delaktighet i verksamheten, ett ökat engagemang och mer motivation.
Syftet med ett utvecklingssamtal är bland annat att: - ge den anställde möjlighet att påverka sin arbetssituation - lyfta fram dennes önskemål om arbetsuppgifter/utbildning - gå igenom dennes insatser (problem/möjligheter till utveckling) - skapa en bra relation mellan arbetsgivare/arbetstagare
- Verksamhetsövergång 3
Vid överlåtelse av en verksamhet är det viktigt att klargöra om det handlar om en verksamhetsövergång eller inte. Detta har nämligen betydelse för om den nye ägaren är bunden till anställningsavtal som ingåtts av den förre ägaren eller inte.
- Anställning - upphörande 67
- Produktsäkerhet 11
Produktsäkerhet handlar om att produkter på marknaden måste uppfylla de krav på säkerhet som ställs på dem för att motverka risker för skada på person eller egendom. Detta regleras genom produktsäkerhetslagen. Om skador uppkommer har företaget ansvar bland annat enligt produktansvarslagen.
Enligt lagen måste ett företag: - lämna säkerhetsinformation/varningsinformation om varan - återkalla farliga varor eller tjänster
Som företag kan du också åläggas förbud att sälja och exportera farliga varor/tjänster.
- Produktutveckling 4
Produktutveckling är den process som leder till framtagandet av en ny produkt i ett företag eller en organisation. I processen ingår bland annat: - brainstorming - produktutformning - beaktande av miljötålighetsteknik - marknadsundersökningar och konstruktion - tillverkning - marknadsföring
Att ständigt förnya utbudet och skapa nya och bättre produkter är idag avgörande för ett företags överlevnad.
- Projekt, outsourcing och samarbete 25
Outsourcing, samarbete och projekt handlar dels om outsourcing då ett företag lägger ut delar av sin verksamhet på underleverantörer och dels om projektsamarbete då flera företag samarbetar i projektform.
Med rätt dokument för planering, administration och ledning av projektet säkerställer du ett effektivt resultat. Här hittar du bl.a. Gantt-schema (en typ av flödesschema), en projektaktivitetsbudget och projektavtal samt sekretessavtal för att skydda känslig information.
- Outsourcing 3
Outsourcing (utkontraktering) innebär att ett företag lägger ut delar av sin verksamhet på underleverantörer och på det sättet kan fokusera på sin kärnverksamhet. De funktioner som organisationer väljer att outsourca är ofta stödfunktioner som inte är direkt knutna till deras egentliga verksamhet, som t.ex. städning, distribution och lönehantering, men även komponenter till en slutgiltig produkt kan tillverkas av en underleverantör.
- Projektsamarbete 21
Projektsamarbete är en noggrant organiserad, genomtänkt och planerad insats för att nå ett specifikt mål.
Projekthantering har olika faser vilka kan vara:
- förstudie - projektplanering - övervakning - implementering - utvärdering - support/underhåll av projekt
Projektledningen använder ofta en eller annan projektstyrningsmodell (projektplan) för att kunna samordna resurser, hantera tidsfrister, bemöta förändringar och se till att projektgruppen presterar maximalt.
- Sekretess 1
Vid sekretess råder förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller skriftligen.
Inom ett företag kan det finnas känsliga uppgifter som inte får spridas vidare av t.ex. konkurrensskäl. Genom att skriva på ett sekretessavtal förbinder man sig genom ett sekretessåtagande att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part. Man kan också sätta in en sekretessklausul i t.ex. franchiseavtal, anställningsavtal m.m. för att skydda företagets intressen.
- Outsourcing 3
- Pärmar 22
Genom att ha ordning och reda bland sina papper underlättar man arbetet för både sig själv och sina kollegor samtidigt som man sparar tid och pengar. Hos DokuMera finner du färdiga pärmregister för olika arbetsområden.
- Stiftelse 6
Syftet med en stiftelse är att stödja ett särskilt ändamål. För det krävs en egendom, till exempel pengar eller fastigheter. Ett vanligt ändamål kan till exempel vara att dela ut stipendier till utbildningar eller att stödja olika typer av forskning. En stiftelse kan också stödja flera olika ändamål. De flesta stiftelser ska registreras hos länsstyrelsen. Vinst- och resultatandelsstiftelser, vissa pensions- och personalstiftelser samt stiftelser som riktar sig mot vissa bestämda personer - till exempel familjestiftelser - registreras hos Skatteverket.
- Styrelsearbete 184
Styrelsearbete utförs av en grupp valda ledamöter som utövar ledningen i företag, föreningar, stiftelser etc. I aktiebolag ansvarar VD:n för den löpande, operativa verksamheten. Styrelsen däremot ansvarar för bolagets organisation och förvaltning vilket betyder att styrelsen är ansvarig mot intressenterna för allt som händer bolaget.
Styrelsen ansvarar för att utforma verksamhetens inriktning och mål. Styrelsen väljs normalt av bolagsstämman och ska ha minst tre ledamöter, i privata bolag räcker det med en eller två.
- Aktiebrev och aktiebok 7
Aktiebrev och aktiebok är bevis på andelsrätt respektive förteckning över aktier.
Aktiebrev är ett bevis på att någon har en andelsrätt/aktie i ett aktiebolag. I aktiebrevet står det bland annat hur många aktier i bolaget en person eller ett företag äger och av vilket slag aktierna är. Aktiebolaget måste utfärda aktiebrev åt de aktieägare som begär det.
En aktiebok är en förteckning över ett aktiebolags samtliga aktier och aktieägare samt överlåtelser av aktier. Aktieboken är offentlig och skall föras av styrelsen i alla aktiebolag; utom avstämningsbolag vars aktiebok sköts av Euroclear. Bara den som är införd i aktieboken kan utöva de rättigheter som följer med ett aktieinnehav, såsom rösträtt, bedömning av ägarförhållandena i bolaget m.m.
- Arbetsordning, arbetsfördelning och instruktioner 13
Varje år ska styrelsen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete där arbetsfördelning och instruktioner ska finnas med. Arbetsordningen ska innehålla instruktioner för styrelsearbetet samt arbetsfördelning mellan styrelsens ledamöter och eventuell VD.
Den verkställande direktören som väljs av styrelsen men inte är medlem av densamma, ansvarar för den löpande driften i bolaget.
Styrelseordföranden är den person som leder styrelsens arbete, kallar till styrelsemöten och är en form av mentor till VD:n.
Styrelsen ska styra bolaget och kontrollera verksamheten och den är sedan ansvarig inför bolagets intressenter på bolagsstämman. Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen.
- Arvoden och ersättningar 3
Vad som bör utgå i arvoden och ersättningar till styrelsemedlemmar beslutas formellt på bolagsstämman. För att beräkna ungefärligt arvode är det viktigt att tänka på bl.a. företagets storlek, stabilitet, tillväxttakt, arbetsbörda för styrelseledamöter m.m. samt jämföra arvodet med andra företags.
Exempel på ersättning är följande:
- fast arvode - en fast del och en rörlig del - en fast del och en prestationsdel - (helt eller delvis) resultatbaserad - delägarskap genom t.ex. konvertibler, optioner eller nyemission
- Avtal 6
Viktiga avtal som rör styrelsen i ett företag kan t.ex. vara anställningsavtal för verkställande direktör, sekretessförbindelser m.m. Genom avtalsundertecknande kan man undvika och skydda sig mot t.ex. ekonomiska förluster.
- Bolagsordning 5
I ett aktiebolag ska det finnas en bolagsordning, redan i stiftelseurkunden, när bolaget bildas.
Bolagsordningen är lagstiftarens minimikrav för grundläggande överenskommelser mellan aktieägarna om hur bolaget ska bedriva sin verksamhet. Räkenskapsår, storlek på styrelse och vilket namn verksamheten ska bedrivas i är exempel på vad som måste finnas med i en bolagsordning.
- Bolagsstämma 48
Bolagsstämma eller årsstämma är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. I ett aktiebolag ska aktieägarna samlas minst en gång om året. Från och med år 2006 benämns ett bolags årliga ordinarie bolagsstämma för årsstämma.
Ordförande på bolagsstämman bör vara en person som är kunnig i aktiebolagsrätt, insatt i bolaget och väl förtrogen med röstförfaranden och god mötesteknik.
- Extra bolagsstämma 38
Extra bolagsstämma är en bolagsstämma som under vissa förhållanden skall hållas utöver årsstämman.
Extra bolagsstämma i aktiebolag ska hållas bland annat när:
- styrelsen tycker att det finns anledning - en av bolagets revisorer skriftligen begär det - ägare till minst en tiondel av alla aktier skriftligen begär det
Oftast är det styrelsen som kallar till en extra bolagsstämma.
- Årsstämma 11
Årsstämma är ett årligt möte för medlemmar i ett parti eller förening eller för aktieägare i ett aktiebolag och ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Stämman väljer bl.a. styrelse och revisorer samt beslutar hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras.
För ett aktiebolag benämndes årsstämman bolagsstämma fram till 2005-12-31. Ännu benämns en extrainsatt stämma för bolagsstämma medan den ordinarie stämman benämns årsstämma.
- Extra bolagsstämma 38
- Budgetering 2
Vid budgetering gör man en ekonomisk plan som vanligtvis löper över ett år och ger större kontroll över företagets ekonomiska resurser. En budget kan innefatta ett helt företag men även enstaka projekt eller avdelningar. Genom att budgetera kan företaget stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade och därifrån fatta relevanta beslut.
- Eget utträde 1
Eget utträde handlar om en persons avgång från en eller flera funktioner i t.ex. en styrelse eller ett aktiebolag.
- Etik och jäv 5
Etik och jäv är viktiga frågor för de flesta företag, vilka ofta är helt beroende av omvärldens förtroende för sin överlevnad. En hög etisk standard är grunden för ett företags anseende och kan erhållas med en uppsättning etikregler för uppträdande och förhållningssätt.
Jäv är en anmärkning mot någons behörighet att fatta beslut eller delta i handläggning när det finns risk för partiskhet. En jävig person är alltså någon som kan antas ha egna intressen att bevaka, vilka är i konflikt med huvudmannens. I alla organisationer gäller jävsbestämmelser för styrelsens ledamöter t.ex. får en ledamot inte handlägga en fråga om det finns ett eget intresse i frågan. I aktiebolagslagen regleras jäv för en styrelseledamot eller VD.
- Fullmakt 7
Fullmakt innebär att man har rätt att företräda en annan part.
Den som fått fullmakten får genom fullmakten samma rättigheter som den som givit fullmakten. Rätten kan vara begränsad till visst ämnesområde, till visst ärende eller till viss tid. Om fullmakten inte är tidsbegränsad gäller den tills den återkallas.
Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman; den som får fullmakten kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
De rättshandlingar som fullmaktstagaren företar blir bindande för huvudmannen. Ett exempel på en fullmakt är generalfullmakt.
- Kapitalanskaffning 4
För att starta ett företag eller växa som företag kan man behöva ta hjälp av kapital utifrån. Det får man från investerare som bidrar med kapital i utbyte mot avkastning på investerat kapital.
- Kompetenser 5
Kompetenser kan ses som egenskaper som uppfyller formella krav för att t.ex. inneha en viss tjänst. Formell kompetens är den utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning.
Kompetensutveckling, kompetensbeskrivning och kompetensinventering är viktiga begrepp/aktiviteter som både arbetstagare och arbetsgivare måste ta ansvar för. Under denna kategori hittar du dokument rörande de kompetenser man kräver vid tillsättandet av styrelseledamöter m.m.
- Kontrollbalansräkning 4
Kontrollbalansräkning (en särskild balansräkning) måste utföras när ett företag är i kris och har anledning att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller när det vid utsökning har visat sig att aktiebolaget saknar utmätningsbara tillgångar.
Likvidation eller återställning av hela det registrerade aktiekapitalet måste ske om det visar sig att halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat. Om detta bestäms i en extra bolagsstämma. Reglerna om kontrollbalansräkning är till för att skydda bolagets borgenärer eftersom ett bolag inte ska kunna drivas vidare om det finns risk för obestånd.
- Kontrollprogram 5
Denna kategori innehåller ett kontrollprogram för riskbedömning/riskanalys, som sammanställer olika tillstånd eller händelser som bedöms ha hög praktisk risk, och som företaget aktivt bör söka skydd mot i det systematiska säkerhetsarbetet.
- Ledningsgrupp 15
Ledningsgruppen utses av styrelsen och leds av företagets verkställande direktör. I ledningsgruppen ingår ofta chefer från olika avdelningar. Ledningsgruppen ska se till den samlade verksamhetens bästa, medlemmarna är alltså inte där för att se till sina särintressen.
- Ordförandeskapet 5
Ordförandeskapet för en företagsstyrelse går ut på att leda arbetet och fördela ordet på ett styrelsemöte och en styrelseordförande väljs normalt på ett årsmöte eller av någon överordnad instans. Ordförandens arbetsuppgifter är bl.a. att:
- leda styrelsens arbete - sammankalla till styrelsesammanträden - sammanfatta konkreta förslag - lägga fram förslag för omröstning - se till att protokoll förs - bevaka att företaget utvecklas mot mål uppsatta av ägarna - bevaka att gällande lagar följs - agera bollplank och mentor mot VD
- Pärmar för styrelsearbete 11
Spara värdefull tid genom att ha ordning och reda på dina papper. DokuMeras pärmregister hjälper dig att strukturera upp dina viktiga papper i pärmar.
- Rapporter 5
Genom rapporter med sammanställd information från olika områden är det lättare att kontrollera ett företag. Olika rapporter är bl.a.: ekonomiska rapporter, VD-rapporter och speciella rapporter för ett visst ändamål/syfte. En internrapport är riktad bl.a. till ett företags aktieägare medan en extern rapport är riktad till staten, allmänheten m.m.
- Revision 5
Revision innebär att redovisningen och förvaltningen av ett bolag efter räkenskapsårets slut granskas av en eller flera revisorer. Denna granskning utmynnar i en revisionsberättelse där revisorerna redogör för om årsredovisningen stämmer med verkligheten och ger en riktig bild av bolagets ekonomiska ställning och resultat.
Revision brukar indelas i redovisningsrevision och förvaltningsrevision, där redovisningsrevision innebär granskning och bedömning av räkenskaper/årsredovisning och förvaltningsrevision innebär granskning av styrelsens arbete. Regler för revision återfinns i flera lagar, bl.a. aktiebolagslagen men företag har även ofta egna regler för revisionen.
- Räknare 2
Hos DokuMera finner du ett flertal uträkningsverktyg som hjälper dig att utföra både enklare och mer komplicerade uträkningar.
- Styrelsemöten 20
Styrelsemöten är viktiga verktyg för beslutsfattande i ett företag. I den skriftliga arbetsordning styrelsen bör fastställa varje år bör det framgå när och hur ofta styrelsen ska sammanträda.
För att styrelsemötena ska bli effektiva bör det i arbetsordningen även framgå följande: - vilka olika processer och resultat som ska kontrolleras, t.ex. resultaträkning, likviditet, orderläge m.m. - mötenas uppbyggnad (fasta ärenden, löpande ärenden och temaärenden) - dagordningens utseende - förutsättningen för ett effektivt styrelsemöte är att alla är väl insatta i det som ska diskuteras och beslutas redan innan.
- Tidsplanering 7
Tidsplanering är en förutsättning för ett effektivt styrelsearbete. Genom att sätta upp riktlinjer för tidsåtgång vid bl.a. styrelsemöte säkerställer man att inte dyrbar tid går åt i onödan. Allokering av tid kan också göras för introduktion av nya styrelseledamöter m.m.
- Årsredovisning 1
Alla företag är skyldiga att varje år göra ett bokslut. Det är en sammanställning av företagets bokföring vid räkenskapsårets slut och består av en resultaträkning och en balansräkning.
En årsredovisning däremot är en sammanställning av företagets räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. Årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.
Ett aktiebolag ska varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning för bolagets verksamhet under det föregående räkenskapsåret och lägga fram den på årsstämman. Årsredovisningen ska sedan ges in till Bolagsverket.
Det är styrelsen och den verkställande direktören som ansvarar för den ekonomiska information som lämnas i årsredovisningen.
- Ägardirektiv 2
I ett ägardirektiv kan ni som ägare klargöra vad ni har för intentioner för bolaget. Ett tydligt ägardirektiv minskar risken för att konflikter uppstår på grund av oklarheter. Det gör också styrelsens jobb enklare då målen för deras arbete är tydligt uppställda.
- Aktiebrev och aktiebok 7
- Vård och omsorg 15
I denna kategori finner du mallar som på olika sätt har med vård- och omsorgsrelaterad verksamhet att göra, såsom verksamhetsutövare som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och LSS.
- Affärsjuridik & Avtal 657
- Privatmallar 159
Privatmallarna är framtagna speciellt för att underlätta hanteringen av privata ärenden och affärer. Bland mallarna återfinns äktenskapsförord, kontrakt för uthyrning i andra hand, samboavtal, gåvobrev, hushållsbudget och många fler. Alla DokuMeras mallar är framtagna i samarbete med sakkunnig expertis.
- Arrende 3
Arrende kan sägas utgöra upplåtelse av nyttjanderätt mot ersättning. Regelverket härom återfinns i jordabalken. Det finns fyra olika typer av arrenden; jordbruks-, bostads-, anläggnings- och lägenhetsarrenden. Det som utmärker ett arrendeavtal är att det avser upplåtelse av jord och att arrendatorn har rätt att använda jorden. Arrendatorn har självständig besittning till det upplåtna området och jordägaren har rätt till ersättning av arrendatorn. Vad gäller jordbruks-, bostads-, och anläggningsarrenden gäller ett krav på skriftlighet. DokuMera har mallarna som uppfyller lagkraven och som enkelt kan användas och anpassas efter individuella omständigheter och behov.
- Arv och testamente 28
När en person avlider ska en bouppteckning normalt upprättas. Därefter ska den avlidnes kvarlåtenskap fördelas. Denna fördelas mellan de arvsberättigade eller till den eller de personer som den avlidne testamenterat sin egendom till. Inte sällan finns det flera personer (dödsbodelägare) som har rätt till den avlidnes egendom. Om dessa är bosatta på olika platser kan svårigheter uppkomma vid fördelningen av egendomen. I sådana situationer kan det vara praktiskt att upprätta en fullmakt som ger annan dödsbodelägare rätt att företa rättshandlingar för fullmaktsgivaren.
Du har själv möjlighet att påverka hur din egendom ska fördelas vid ditt frånfälle. Genom att upprätta ett testamente kan du själv välja vem eller vilka som så småningom ska ha rätt till din egendom. Rätten att testamentera kan dock till viss del begränsas. Ett exempel härpå är att barn till den avlidne har rätt till den så kallade laglotten.
- Borgen och pant 4
Borgen utgör en form av säkerhet. Denna säkerhet kan tas i anspråk av borgenären om gäldenären inte betalar den fordran som borgensåtagandet syftar till att säkerställa. Genom att gå i borgen förbinder sig borgensmannen att betala den fordran som borgenären har gentemot gäldenären. Ianspråktagande av borgensansvaret aktualiseras främst i situationer då en gäldenär saknar möjlighet att reglera sin skuld till borgenären.
Pantavtal utgör också en form av säkerhet. Gäldenären erbjuder i sådana situationer någon form av säkerhet (pant) för att låna ett visst belopp av borgenären. Om gäldenären saknar möjlighet att återbetala lånet har panträttshavaren (borgenären) rätt att sälja panten för att få täckning för sin fordran. - Bostad och fritidshus 22
Vid köp, försäljning eller uthyrning av fritidshus, bostadsrätter och fastigheter krävs ofta att skriftliga dokument upprättas. Det kan handla om ansökan om lagfart, ansökan om inträde i respektive ur bostadsrättsförening, uthyrning i andra hand och köpekontrakt. Sådana dokument kan ibland utgöra en förutsättning enligt lag för att en rättshandling ska kunna göras gällande. Exempel härpå är lagfart och köpekontrakt för fastighet. DokuMera har de mallar som kan komma till användning vid köp, försäljning och uthyrning. Dessa uppfyller gällande lagkrav och kan enkelt anpassas efter individuella omständigheter.
- Ekonomi 11
En gäldenär har, om borgenären så medger, rätt att utfärda ett skuldebrev som betalning. Ett skuldebrev kan sägas vara en skriftlig utfästelse från en viss person att betala ett visst belopp. Skuldebrev utfärdas av en gäldenär och överlämnas därefter som betalning till en borgenär. De närmare detaljerna vad gäller betalning framgår normalt av skuldebrevet. Det finns flera olika typer av skuldebrev. Enkla skuldebrev är ställda till en viss namngiven person. Löpande skuldebrev däremot delas normalt in i två kategorier; orderskuldebrev och innehavarskuldebrev. Orderskuldebrev är ställda till en viss namngiven person följt av orden ”eller order” eller motsvarande. Innehavarskuldebrev är däremot inte ställda till en viss namngiven person. Den som innehar ett sådant skuldebrev presumeras istället äga rätt att kräva betalning.
- Fullmakt 10
Fullmakt innebär att man har rätt att företräda en annan part.
Den som fått fullmakten får genom fullmakten samma rättigheter som den som givit fullmakten. Rätten kan vara begränsad till visst ämnesområde, till visst ärende eller till viss tid. Om fullmakten inte är tidsbegränsad gäller den tills den återkallas.
Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman; den som får fullmakten kallas fullmaktstagare eller fullmäktig.
De rättshandlingar som fullmaktstagaren företar blir bindande för huvudmannen. Ett exempel på en fullmakt är generalfullmakt. - Gåva 17
När en bostadsrätt eller fastighet ska ges bort är det av stor betydelse att de dokument som krävs enligt lag upprättas. Det är betydelsefullt bland annat för att gåvomottagaren ska betraktas som rättmätig ägare, vilket har betydelse för bland annat pantsättning och lagfart. Sådana dokument bör upprättas och inskickas för registrering så snart som möjligt efter gåvotillfället. DokuMera har mallarna som behövs i sådana situationer.
- Ideell förening 8
En ideell förening behöver inte registreras hos någon myndighet, men om du vill att föreningen ska ha ett organisationsnummer kan du anmäla föreningen till Skatteverket. Om du avser att bedriva någon form av näringsverksamhet kan du anmäla föreningen till Bolagsverket för att få skydd i länet för namnet på föreningen.
- Köp, försäljning och hyra 9
Köp av begagnade fordon och hästar är vanliga typer av köpavtal. DokuMera har upprättat två mallar som lämpar sig för sådana avtal. Mallarna kan enkelt anpassas efter de individuella omständigheterna och parternas behov.
Det är vanligt förekommande att en vara eller en produkt som har köpts är behäftad med någon form av fel. I sådana situationer önskar köparen ofta någon form av kompensation av säljaren. Det kan till exempel vara fråga om avhjälpande, en ny vara eller att prestationerna återgår. En förutsättning för att göra påföljder gällande är dock att köparen reklamerar felet så snart det har upptäckts eller bort upptäckas. Annars går rätten att göra felpåföljder gällande förlorad. Det är köparen som normalt bär bevisbördan för att varan eller produkten är felaktig vid avlämnandet. Med hjälp av de mallar som DokuMera har upprättat är det möjligt att på ett enkelt sätt reklamera och göra påföljder gällande. - Samboende 6
Ett samboförhållande uppkommer genom att två personer bor tillsammans med varandra under äktenskapsliknande former. Avtal utgör således inte någon förutsättning för att ett samboförhållande ska uppstå. Det kan emellertid finnas frågor som behöver regleras skriftligen för att kunna göras gällande mellan parterna. Sådana frågor kan till exempel avse parternas bostad och bohag som de förvärvat för gemensamt bruk, så kallad samboegendom. Med hjälp av ett samboavtal kan parterna till exempel avtala om hur samboegendomen ska fördelas för det fall parterna väljer att gå skilda vägar. Med hjälp av DokuMeras samboavtal kan sådana frågor enkelt regleras efter parternas önskemål och behov.
Samboende ärver inte varandra. Det kan därför vara av stor betydelse att skriva ett testamente för det fall efterlevande sambo ska tilldelas den avlidnes tillgångar. Ett sådant testamente går att återfinna i privatpaketets kategori arv och testamente. - Samägande 4
Det är inte ovanligt att egendom samägs, vilket innebär att flera personer tillsammans äger viss egendom. Samägande föreligger dock inte om egendomen används av delägarna i deras näringsverksamhet. Vid frågor om samäganderätt kan flera problem uppstå, till exempel vad gäller ersättning för att förvalta egendomen, kostnadsansvar gentemot tredje man, parternas ansvar vid försäljning, övrig kostnadsfördelning m.m. Med DokuMeras samäganderättsavtal kan sådana frågor regleras innan problemen uppstår. Mallen kan enkelt anpassas efter individuella omständigheter och delägarnas behov.
- Tvist 2
Den som har en fordran som inte har blivit betald har möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären inte motsätter sig att betala fordringen kan myndigheten verkställa ansökan. Det innebär att myndigheten kommer att vidta åtgärder för att borgenären ska få sin fordran betald.
Om gäldenären bestrider kravet på betalning kommer ansökan att överlämnas till tingsrätten för vidare handläggning. Detta under förutsättning att borgenären inte motsätter sig sådant överlämnande. Om tingsrätten bifaller borgenärens talan kommer domen att utgöra en så kallad exekutionstitel. En sådan utgör normalt en förutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verkställa ansökan. - Äktenskap 38
Äktenskapsrättsliga frågor kan aktualiseras såväl före, under som efter äktenskapet. Det kan till exempel vara fråga om bodelning, äktenskapsförord, äktenskapsskillnad, underhåll och umgänge.
En bodelning ska till exempel göras när parterna skiljer sig. En sådan syftar till likadelning av parternas egendom. En bodelning kan dock göras även under pågående äktenskap, om parterna önskar omfördela egendomen mellan sig. En sådan bodelning kan ge upphov till arvsrättsliga följder.
Frågor som avser vårdnad om barn och underhållsskyldighet blir ofta föremål för prövning i domstol. Om det är möjligt kan det vara klokt att upprätta avtal härom.
Det är möjligt att såväl före, under som efter äktenskapet upprätta ett äktenskapsförord. Det är dock brukligt att detta görs före äktenskapet. Genom ett upprätta ett äktenskapsförord är det möjligt att reglera hur parternas egendom ska fördelas för det fall en part avlider eller parterna skiljer sig.- Bodelning 9
Bodelning innebär att egendom delas upp mellan makar eller sambor. I de flesta fall ska bodelning göras mellan makar i samband med en skilsmässa men om makarna är överens kan bodelning även göras under äktenskapet. Då ett samboförhållande tar slut ska bodelning göras om någon av samborna begär det.
Bodelning under äktenskap ska anmälas till Skatteverket och kan även registreras vid samma myndighet. Vid skilsmässa ska ingen anmälan göras däremot kan bodelningshandlingen registreras hos Skatteverket. En bodelning mellan sambor kan inte registreras.
I de fall parterna inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas är det möjligt att ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Om bodelningsförrättarens beslut inte godtas kan talan väckas vid tingsrätten. - Underhåll, umgänge och vårdnad 10
När det är barn inblandade i en skilsmässa är det viktigt att se över frågor om underhåll, umgänge och vårdnad. Här nedan hittar du ett flertal mallar inom respektive område till din hjälp i en skilsmässa.
Om ett barn bor tillsammans med endast en av föräldrarna är den andra föräldern skyldig att betala underhållsbidrag till barnet. Förälderns skyldighet att betala underhållsbidrag bestäms genom dom eller avtal.
När det gäller umgänge och vårdnad så är det barnets bästa som ska stå i centrum. Vid en skilsmässa är parterna inte alltid överens och ibland kan det gå så långt att en domstol beslutar om vad som är bäst för barnet.
Föräldrar som är överens kan reglera frågor om umgänge genom avtal som godkänts av socialnämnden. Avtalet blir efter godkännande juridiskt bindande på samma vis som en dom. - Äktenskapsförord 11
Äktenskapsförord är avtal mellan makar eller blivande makar om vad som ska vara den enskildes egendom under ett äktenskap. Att något är enskild egendom innebär att det inte ingår i en eventuell framtida bodelning.
Äktenskapsförord kan skrivas både före och under ett äktenskap men för att vara giltigt måste det registreras hos Skatteverket. Skatteverket för då in uppgiften i äktenskapsregistret. - Äktenskapsskillnad 8
Den eller de som vill skiljas ska ansöka om äktenskapsskillnad vid tingsrätten som hör till hemkommunen.
Makar som har hemmavarande barn under 16 år (egna, make/makas eller gemensamma) får alltid en betänketid om minst 6 och högst 12 månader. Detta gäller även om en av makarna inte vill skiljas. När betänketiden är över måste äktenskapsskillnaden fullföljas. Det görs genom att tingsrätten meddelas om detta, senast 12 månader från det att betänketiden började löpa. I annat fall avskrivs ärendet.
Makar som bott isär i mer än två år kan få skilsmässa direkt. Önskas detta ska ett särlevnadsintyg bifogas ansökan om äktenskapsskillnad. Särlevnadsintyget ska vara undertecknat av två personer som känner makarna väl.
- Bodelning 9
- Arrende 3
- Företagsmallar 2092
Kategorier
Avtal