VECKANS KRÖNIKA

Begåvning, personlighet och rekrytering – hur hänger det ihop?

Ett vanligt tillvägagångssätt när man rekryterar personal är att administrera ett begåvningstest tillsammans med ett personlighetstest. Ett begåvningstest mäter maximal prestation, dvs. kandidaten ska anstränga sig och försöka lösa så många uppgifter som möjligt inom utsatt tid. När personlighet testas är inte maximal prestation i fokus utan typisk prestation - kandidaten svarar på ett antal frågor som mäter hur hen typiskt tänker, känner och agerar i olika situationer. I veckans krönika kan du läsa mer om begåvning och personlighet. I veckans test har du möjlighet att testa både din begåvning och din personlighet. 

Begåvning
Begåvning, eller generell begåvning som denna egenskap ofta kallas, avser förmågan att snabbt lära sig nya saker, att effektivt och logiskt bearbeta information, att se (ibland abstrakta) sammanhang och bakomliggande mönster. Även förmågan att använda information och fakta för att dra logiska slutsatser och hitta lösningar på nya problem ingår i begåvningsbegreppet. De kognitiva (tankemässiga) processerna är även relaterade till arbetsminnets kapacitet – effektiv problemlösning kräver att fakta, förutsättningar, konsekvenser och alternativ kan hållas i minnet. 

Med detta som utgångspunkt är det lätt att förstå varför forskningen otvetydigt visar att begåvning är den enskilt viktigaste egenskapen för arbetsprestation. Detta faktum gör den förstås extremt relevant att kartlägga i rekryterings- och urvalssammanhang. 

Frågan är då hur generell begåvning kan mätas på bästa sätt. Att begåvningstest, dvs. standardiserade uppsättningar med problemlösningsuppgifter, är det mest tillförlitliga och kostnadseffektiva sättet att mäta generell begåvning på, är också otvetydigt. Generell begåvning kan även mätas genom till exempel arbetsprov eller olika typer av övningar men sådana verktyg är inte alltid tillämpbara i praktiken, de lider ofta av brister i tillförlitlighet (reliabilitet), och de är betydligt mer kostsamma att använda jämfört med ett begåvningstest. 

Personlighet
Att människor skiljer sig åt i personlighet och att dessa skillnader har betydelse för hur vi tänker, känner och beter oss är något som få människor betvivlar och de vetenskapliga beläggen för att detta stämmer har ökat lavinartat under det senaste årtiondet. Inte minst i arbetslivet påverkar vår personlighet våra beteenden och sätter ramarna för våra styrkor och svagheter. Det innebär att oavsett vilken arbetsplats och vilka uppgifter eller position som en person befinner sig i eller är på väg till, så är personligheten viktig för hur man ser på sig själv och på andra, hur andra uppfattar en själv, och hur man kommer att fungera, trivas och prestera.

Den så kallade femfaktormodellen (FFM) är den mest robusta modellen för att strukturera och mäta personlighet. Det innebär att oavsett vad syftet är med att kartlägga en individs personlighet, exempelvis urval, utveckling, eller självkännedom, så är den empiriskt mätbara strukturen densamma. FFM har därför en självklar roll i beskrivningar av personligheten och är även den modell som har starkast stöd i forskningen vad gäller att förutsäga (predicera) beteenden på arbetsplatsen. FFM har fått sitt namn efter sina fem övergripande personlighetsdrag vilka beskrivs här:

Känslomässig instabilitet
Detta personlighetsdrag rör generellt hur känslomässigt stabil och välanpassad en person är. Känslomässig instabilitet avspeglar hur säker eller osäker en person är på sig själv, hur väl man kan motstå impulser, på vilket sätt man hanterar stress och vilken sinnesstämning man i allmänhet har. En del personer blir lättare irriterade och frustrerade, och känner sig lättare nedslagna och modstulna om saker går emot dem. Andra har ett lugnt och jämnt humör, en positiv syn på framtiden och är stabila även under besvärliga förhållanden. 

Extraversion
Extraversion avspeglar hur social och sällskaplig en person är, i motsats till att vara mer reserverad och kanske blyg. Vissa personer gillar att träffa nya människor, de stimuleras av nya omgivningar, är pratsamma och ofta underhållande. Andra håller en lägre profil, är inte lika benägna att ta kontakt med andra och trivs bäst i mindre sällskap eller med att vara ensamma. Detta personlighetsdrag omfattar även gladlynthet i motsats till ett mindre sprudlande uttryckssätt (men inte nödvändigtvis ledsamhet), grad av vitalitet och ”livstempo”, liksom huruvida en person uppskattar spänning och stimulans från omgivningen eller ej.

Öppenhet
Öppenhet avspeglar egenskaper som fantasifullhet kontra ett mer alldagligt förhållningssätt, och viljan att prova det nya kontra att föredra det som är känt sedan tidigare och redan beprövat. Öppenhet omfattar också i vilken grad en person är intellektuellt nyfiken och generellt sett öppen för nya erfarenheter och upplevelser.

Sympatiskhet
Detta personlighetsdrag handlar i stor utsträckning om vilken ”stil” en person har i sina relationer till andra. Vissa personer är varma, tillitsfulla, sympatiska och ivriga att hjälpa, medan andra är mer avvaktande och skeptiskt inställda till sin omgivning och har lättare för att anta ett kritiskt synsätt. Sympatiskhet reflekterar också egenskaper som ”ömsinthet kontra realism” och ”följsamhet kontra konkurrensinriktning”.

Målmedvetenhet
Detta personlighetsdrag avspeglar i vilken utsträckning en person gillar att aktivt planera, har en stark vilja och är beslutsam. Den rör också drivkraften att prestera, att vara noggrann, pålitlig och ha självdisciplin, i motsats till att vara mer avslappnad, spontan och att ta lättare på förpliktelser. Målmedvetenhet avspeglar också om man har tenderar att vara eftertänksam eller snarare har en tendens att fatta snabba och ibland förhastade beslut.

De fem personlighetsdragen samvarierar på olika sätt och påverkar tillsammans en persons beteenden och prestation på arbetet. Resultatet på varje personlighetsdimension ger en fingervisning om en persons sätt ta sig an arbetsuppgifter, hur man interagerar med chefer, medarbetare och kunder, och i vilka miljöer och i vilken typ av arbete som en person kommer bäst till sin rätt. De olika personlighetsdragen har alla för- och nackdelar i olika yrken; vissa egenskaper tycks dock vara universellt viktiga oavsett yrken eller position.

Anders Sjöberg 

Anders Sjöberg är expert på evidensbaserade metoder inom olika typer bedömningstjänster såsom urval, medarbetarundersökningar, 360 feedback, assessment center, anställningsintervjuer m.m. Du kan läsa mer om honom och hans arbete på hans hemsida Psychometrics.


VECKANS NYHET

Undvik problem vid semesterplaneringen

Genom att vara ute i god tid blir det enklare för dig som arbetsgivare att planera verksamheten samtidigt som det underlättar för arbetstagarna då de kan planera sin ledighet. För att undvika konflikter med och mellan medarbetare angående semesterns förläggning är kommunikation A och O. 

LÄS MER >

VECKANS TEST

Testa din begåvning och personlighet

Ett vanligt tillvägagångssätt när man rekryterar personal är att administrera ett begåvningstest tillsammans med ett personlighetstest. Ett begåvningstest mäter maximal prestation, dvs. kandidaten ska genom att anstränga sig för att lösa så många uppgifter som möjligt inom utsatt tid. 

LÄS MER >