Registrerades rättigheter är en integrerad del av GDPR:s skyddssystem och återfinns huvudsakligen i artiklarna 12–23. De ger den registrerade möjlighet att få insyn i personuppgiftsbehandling, kontrollera riktigheten i uppgifter och i vissa fall begränsa eller stoppa behandlingen.
De centrala rättigheterna omfattar rätten till information, tillgång (registerutdrag), rättelse, radering, begränsning av behandling, invändning, dataportabilitet samt skydd mot enbart automatiserade beslut. Varje rättighet har ett eget tillämpningsområde och egna begränsningar, vilket innebär att organisationen i varje enskilt fall måste göra en självständig juridisk bedömning.
Det är viktigt att understryka att rättigheterna inte är absoluta. De kan begränsas av andra rättsliga skyldigheter. En begäran kan därför i vissa fall avslås helt eller delvis, men ett sådant beslut måste alltid vara motiverat och dokumenterat.
För att kunna hantera rättigheterna korrekt krävs att organisationen har en god överblick över sina personuppgiftsbehandlingar, inklusive var uppgifter lagras, vilka system som används och vilka mottagare som finns. Rättighetsarbetet är därför nära kopplat till övriga delar av dataskyddsarbetet, såsom registerförteckningar och informationsrutiner.
Dokumentation är en central del av arbetet. Organisationen bör kunna visa hur varje begäran har hanterats, vilka bedömningar som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits. Standardiserade mallar och checklistor är i detta sammanhang ett effektivt sätt att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning.
