När ska jag använda mallen?

Om en kund inte betalar fakturan ni skickat. Förmodligen har ni också skickat betalningspåminnelser. När ni sänder ett inkassobrev meddelar ni kunden att ni funderar på att vidta rättsliga åtgärder om ni inte får betalt.

Vad ska jag tänka på?

Ett inkassobrev måste vara skriftligt och det ska framgå att rättsliga åtgärder kommer att vidtas om kunden inte betalar. Ni måste skicka ett inkassobrev innan ni kan driva ärendet vidare till ansökan om betalningsföreläggande eller utmätning.

Som fordringsägare får ni bara skicka ett inkassokrav till en viss kund för en viss skuld. Därefter, om ni inte får betalt, måste ni välja mellan att gå vidare eller skriva av skulden. Säljaren (ni) har enligt lag rätt att debitera högst 160 kronor i inkassoavgift för ett skriftligt inkassokrav.

Inkassokravet ska innehålla följande:

• Uppgifter om båda parter, det vill säga fullständiga företagsnamn och adresser. Glöm inte datum.
• Information om vilken fordran inkassokravet avser (den obetalda fakturan). Ange fakturans faktura- och förfallodatum och vad skulden avser.
• Fyll i hur stort kapitalbeloppet är.
• Ange räntesatsen. Dröjsmålsränta får normalt tas ut från den dag som infaller 30 dagar efter att fakturan skickats. Enligt lag är dröjsmålsräntan referensräntan plus 8 procentenheter. Dock kan både förfallodatum och dröjsmålsräntans storlek variera om det reglerats i avtal. Ange räntetiden, tillämpad räntesats och hur stor den upplupna räntan är.
• Ange också inkassokostnaden (max 160 kronor).
• Ni ska informera kunden om hur skulden betalas, till exempel via plusgiro.
• Ange inom vilken tidsfrist skulden ska vara betald (minst 12 dagar).
• Ni måste också informera kunden om att ni kan vidta rättsliga åtgärder om betalning eller bestridan inte sker inom denna tidsperiod.

I fall där kunden inte bestridit din fordran kan ni lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten. Har kunden däremot protesterat kan ni ta ärendet till tingsrätten.