Genom arvskifte tilldelas arvingarna och universella testamentstagare sina arvslotter efter en avliden person.
Fördelningen av en avlidens egendom regleras först och främst i Ärvdabalken men också genom testamente. En bröstarvinge (den avlidnes barn) kan aldrig göras helt arvlös genom testamente utan har alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten, även om hela kvarlåtenskapen testamenterats bort. Detta kräver dock att bröstarvingen begär jämkning.
Om den avlidna är gift och den efterlevande maken är förälder till bröstarvingarna tillfaller hela arvet denne. Bröstarvingarna får då ut sin arvslott först efter att den efterlevande maken gått bort. Finns särkullbarn (barn som inte är gemensamma) har dessa rätt att få ut sin arvslott under förutsättning att där inte finns något testamente som säger annat.